Västerut.

Jag vet inte vad det är i år, men det känns som att jag inte göra annat än flyger. Mer än vanligt. Och då är det ju inte några korta flighter direkt. Kanske är det skillnaden från förra året då jag var skadad och missade 8 veckor. Då klagade jag i och för sig på att jag var på samma ställe hela tiden. Även om jag pendlade till Stockholm 3 dagar i veckan då. Men som sagt, i år känns det som att resandet har dopats. Nu är jag på väg till Indian Wells. Dock en otroligt trevlig ”swing” på touren. Vykortsstället Indian Wells följt av partystaden Miami. Jag gillar båda ställena faktiskt, även om det är USA. Men som ni vet, inte turneringen i Miami.

Dubai var inte mycket att skriva hem om. Vi har inte blivit så utspelade sen i Rom mot Bolelli/Fognini. Sjukt konstig känsla. Det enda jag kan jämföra det med när sådant händer är om du skulle mött någon som är Sverigeelit bland 18åringar och du är Sverigeelit bland 14 åringar. Ni som spelat tennis vet hur hjälplös man kände sig när man mötte någon som var några år äldre. Hur mycket bättre man tyckte dom var. Ungefär den känslan får man igen. Det spelar ingen roll vad man gör liksom. Den enda skillnaden nu är att jag vet ju att nästa gång jag möter dom kan vi vinna med 6-1, 6-1.

Glöm skiten bara, Robert.

Men nu är det som sagt USA svingen som gäller. Eller den första för året i alla fall. Det är nu vi vill göra bra ifrån oss. Två 1000-turneringar. Dom turneringar vi inte gjorde så bra ifrån oss. För många förstarundor. Bara två kvartar. Kvart är godkänt tycker jag, även om vi vill mer än så. Inte för att vi känner extra press att vinna när vi spelar 1000-turneringar. Motståndet är bara bättre från första rundan av naturliga skäl. Men vi är tillräckligt bra för att vinna dom, så det är ju det vi vill. Så vi flyger dit en 4-5 dagar innan vi börjar för att komma i så bra form som möjligt.

Även om det flyger och går fort i Indian Wells så är det inte så extremt som i Dubai. Det är sjukt svårspelat där när solen ligger på som jag redan skrivit om. Svårt för mig och Horia som inte behöver hjälp med farten, så vi får liksom spelar med ”kontroll” hela tiden. Svårt för alla naturligtvis, men jag har aldrig förstått utrycket ”Det är lika för alla”. Jag har aldrig tyckt det stämt. Vissa spelar bättre i vind. Vissas spel passar bättre för en dålig bana. Vissa bryr sig mindre om sämre förhållanden. Alla är olika. Därför tycker jag ”lika för alla” inte fungerar. Vissa har mer eller mindre svårt för saker. En aggressiv spelare är känsligare för andra saker än vad en defensiv spelare är.

Hur som helst, ny tävling. Skit i Dubai. Om allt går som det ska denna resan är jag i Indian Wells drygt 24 timmar efter jag vaknade idag.

Jag har pratat lite med SOK. Har väldigt svårt att förstå dom…

D.C.

Inte Davis Cup alltså. Utan Washington D.C. Hardcourt säsongen är igång. För min del. Skönt att vara på hardcourt igen. Slippa gruset. Men gruset är inte över för hela året tyvärr, Bukarest återstår. Jag kan inte säga nej till Horia två år i rad, så vi spelar Bukarest också. Men det är inte förräns efter US Open.

Nu är det alltså Washington som gäller. Och dra åt heeeeeeeeelvete vad varmt det. Varje år blir man lika chockad. Jag flög över i Torsdags, landade 15.00 på Dulles och var på hotellet vid 17.00. Så det blev incheckning och sen direkt till hotellgymmet för att få igång kroppen. Sen när vi skulle träna dagen efter så var det den varmaste dagen för året, kanske någonsin här. 110 grader Fahrenheit som är ungefär 43 grader Celsius. Och luftfuktig som fan. Vi var helt döda. Jag kunde inte ens slutföra andra passet utan efter 45 minuter fick jag lägga ner. Helt slut. Sjukt hur det där funkar med mig. Vi tränar på bra i 30 minuter, sliter och springer som vanligt. Vi tar paus vid ungefär 30 minuter och allt känns ok. Sen går jag mot baslinjen för att träna vidare och efter 4-5 slag börja jag leta runt marken omkring mig för någonstans där måste jag tappat all min ork!!! Jag gick inte in i en vägg, jag sprang in i en vägg som flög mot mig…

Sjukt varmt som sagt. Likadant varje år. Därför börjar matcherna sent på dagarna här. Det går knappat annars.

Rörde inte ett rack sen Båstad. Körde 4 fitnesspass bara hemma i Båstad på 2 dagar. Ibland tycker jag att vilan inte riktigt funkar utan när man väl ska sätta igång igen så känns bara alla leder som om man hade kvicksand i dom. Med rost. Och taggtråd.

Jag gillar Washington. En av dom få städer i USA som jag faktiskt gillar. Det är inte många måste jag erkänna… Det är både lätt och svårt att vara i USA. Vissa saker funkar smidigt och andra saker känns helt hjärndöda. Träffade Victor Troicki på flygplatsen när jag landade. Han har blivit skickad till ett speciellt rum i en timme innan dom släppte in honom i landet. Han visade sitt diplomatpass men dom hade bara vägrat lyssna. Sen när han kom till någon som hade koll hade dom bara sagt, vad gör du här? Du kan gå… Inte det välkomnandet man vill ha när man precis flugit i 10 timmar. Men det är så det är här tydligen. Ibland går du igenom på två röda sekunder, en annan gång får du sitta i 2 timmar med otroligt mysko typer som väntar på tillstånd att komma in i landet. Det har hänt mig två gånger. Inte roligt…

Pooltime.

Jag gillar verkligen Indian Wells. Det kan vara en av dom vackraste platser som det spelas en turnering på. Vykort ät ett ord som används flitigt här för att förklara vyerna. Lite så känns det faktiskt. Nästan lite påmålat fast det är på riktigt. Och ett av dom renaste ställena på jorden. USA kan vara rätt smutsigt på sina ställen, men här hittar man inte en endaste skräpbit. Däremot ser du en massa Mexikaner som jobbar häcken av sig överallt. Nu är jag inte racistisk eller spydig. Det är tyvärr så det funkar i Kalifornien.

Träningarna har gått upp och ner. Det tar ett tag att komma in i det här. Eftersom det är ökenluft så flyger bollen lite extra, den går snabbare genom luften. Så det tar ett tag som sagt, men sen när man är van vid det så gillar jag det som fan. Kickserven studsar upp till månen, vilket är bra för min del normalt sett eftersom jag har en väldigt bra kickserve. Men även om någon kickar till mig så gillar jag att returnera högt med backhand och eftersom dom flesta är högerhänta så kommer ju bollen dit. Idag tycker jag vi gjorde bästa träningen i vår träningsmatch mot Simon Aspelin och Julian Knowle. Så nu är vi redo för våran match imorgon. Voltaren är tagen, så nu är det bara att köra.

Nestor/Mirnyi fick stordäng av Federer/Wawrinka. Jag trodde ärligt talat att den skulle bli lite tajt. Även om Daneil och Max har spelat riktigt dåligt på träningarna så trodde jag att det skulle bli bättre till matchen. Så jag tog för givet att dom spelade lika dåligt mot Roggan och Stan som dom gjorde mot oss i träning. men när jag snackade med deras coach sa han bara Roger och skakade på huvudet. Han var tydligen helt vild och gjorde precis som han ville. Dom är fan på en annan planet dom där toppspelarna. En grej som stör mig lite är kläderna som Roger och Stan hade på sig. Vad pratar jag om? Jo, när du spelar dubbel så är regeln att du måste ha liknande färger på shorts och matchskjorta. ATP är benhårde på detta. Jag har varit tvingad att byta för att jag haft en ljusblå skjorta och min partner haft en mörkblå. Så fjantiga är dom. Vad hade Roger och Stan på sig igår? Roger spelade i gult och Stan i blått… Hmmm… det är bra att vara bäst genom tiderna antar jag. Det stör mig som sagt lite att regler bara gäller vissa. Det är jj inte spelarnas fel, men ATP måste ju vara lika hårda mot alla eller slopa regeln totalt. Denna regel kanske inte är så viktig för tennisen. Jag och Simon fick till exempel inte ens spela i blåa och gula tröjor mot Italien i Davis Cup. Vi tyckte det skulle sett coolt ut när vi snackade mellan bollarna, en gul och en blå spelare. Men nej, inte en chans.

På tal om Mirniy så kallas han The Beast. Vet inte varför egentligen, men han är ju en best. Precis innan vår träning i Torsdags så tränar han och Daniel timmen innan. Jag möter honom när jag ska gå till våran bana och träna då han kommer springade med en handuk pressad mot ansiktet. Han är på väg till doktorn för han slog upp ögonbrynet på sig själv med sitt rack. Jaha, det var den träningen tänkte jag, men 10 minuter senare kom han tillbaka utan blod och sa att det bara behövdes tre stygn. The Beast…

Igår körde vi ett pass på La Quinta Resort nära tennisen. En otroligt fin resort. Här finns typ 7000 världsklass resorts, men jag gillar verkligen La Quinta. Dom har en centercourt som är riktigt fin och den tränade vi på. Tog någon bild av den så ni får se…

La Quinta centrecourt.

Samma bana.

Spelarfesten med Simon och Julian.

Vi tränade bara ett pass idag så vi tog tillfället i akt och spenderade lite tid vid poolen istället. Slappna av måste man ju med ibland.

Pool och sol är aldrig fel.

Nu får jag väl ett sms av mamma när jag vaknar på grund av den sista bilden… och spydiga kommentarer, men dom välkomnar jag.

Ha en underbar dag! Ääääh!!!

Så, då var det slut på det roliga och positiva bloggandet! Det tog i alla fall några dagar! Jag fick mig en tankeställare igår. Jag är nog rätt otrevlig på Amerikanska. Nu vet jag några som säger, bara på Amerikanska??? Tyst med er! Vad menar jag? Jo, ni vet ju nog redan vi det här laget att jag inte är superförtjust i att vara i USA. Mest för hur större delen av folket är. Hade problem med det redan när jag bodde här och gick på college. Har svårt för falsk “trevlighet”. Alltså, det slog mig igår när jag gick till Starbucks att jag kan nog anses som rätt otrevlig här i plastlandet. (Ja,ja, få det ur erat system…. otrevlig på andra ställen med. Ok, ok.)

Hur som helst, jag går in och beställer en tall latte. Hur fan dricker folk storlek venti förresten? Vem behöver så mycket kaffe? När jag betalat säger han “You have a wonderful day, sir!” Thank you säger jag och tänker direkt, överdrivet men tack… Jag ställer mig och väntar på min latte, får den efter en minut och baristan säger “You have a wonderful day, sir!”. Mmmmm säger jag. När jag ska gå ut genom dörren säger båda i kör, “You have a wonderful day, sir!”. Alltså, då brinner det redan i min hjärna och jag vill bara vända mig om och be dom hålla… Det kanske bara är jag eller så är det alla år jag spenderat i detta landet och det blir för mycket rätt fort numera. Men jag köper det. Jag är otrevlig på Amerikanska. Också.

Sen hade jag alla spelares mardröm i bilen igår. En chaufför som vägrar sluta prata. Det gick så långt att hon startade nya konversationer varje minut och kulminerade med att hon sa att hon så gärna ville komma ut till Indian Wells något år. I år hade hon precis opererat sig och hennes mamma tyckte inte det var en bra ide. Min chaufför var närmare 50. Men man lyssnar väl alltid mamma. Dock inte så intressant. Och så skriver jag om eländet så det blir ju dubbelt så tråkigt.

Lite kul att vara tillbaka i L.A. i alla fall. Staden som välsignats med det bästa vädret i världen. Mellan 25-30 och sol praktiskt varje dag. Man behöver liksom inte titta ut genom fönstret för att veta om man ska ta shorts eller ej. Det har dock varit varmare i Sverige än dom senaste dagarna här. Sjukt. Det faktum att jag aldrig vunnit en match här ekar dock i huvudet. Hoppas kunna ändra på det. Men Horia tyckte det var ok ändå om vi skulle torska, bara det blir som det “brukar” för mig. Alltså första runda här och sen vinst Washington. It’s a fair trade som han sa. Och ska jag vara ärlig så är det helt ok med mig med!!!

Har det lite jobbigt. Jag har slut på senor. Min sponsor var i Båstad och han är en bra polare till mig. Vi beställde mer från Australien, där Klip kommer ifrån, och blev lovade att Fed Ex skulle ha det här igår för mig. Det har suttit fast i tullen och kommer tidigast Tisdag. Rätt jävla jobbigt om jag får säga det. Jag har så jag kan sträna om 2 rack till, men med 0.05 mm tjockare natursena. Så ändå inget vidare. Dock ska jag få några set på Måndag från kontoret i San Diego. Men jag gillar verkligen inte situationen eftersom jag vill ha kontroll på allting så jag kan förbereda mig på rätt sätt.

Jag tycker ATP kunde nog gjort ett annat musikval när dom gjorde uncovered-videon…

Kaoset har börjat.

Träffade Sofia ute på anläggningen efter det att jag skrivit om hur dålig denna tävlingen är. Efter att ha läst hennes blogg om att hon inte tycker den är så dålig, var jag ju helt enkelt tvungen att ge henne lite skit. Jag menar, bara för att du får biljetter för att få se basket från rad 4587 betyder det ju inte att tävlingen är bra… Hon svarade ju med att det gäller att se glaset som halvfullt och inte tvärtom. Jo det höll jag ju med om, men om nu glaset knappt är 1/4 fullt, så är det ju svårt att se det positiva. Då skrattade hon bara… Eller vad säger du, Soffan?

I alla fall, nu har kaoset börjat. Fler spelare har ju trillat in, så imorgon börjar träningsbanehelvetet… Nu får vi inte spela onsite mer utan måste boka på andra banor runt om på Key Biscayne där ingen bana är den andra lik och totalt annorlunda från dom onsite. Det är sådan panik på dom som jobbar här av någon anledning, så det blir bara en massa fel hela tiden. Jag förstår inte varför det ska vara svårare att boka träning här än på andra ställen. Oklart… Vi kom dit idag och skulle träna klockan 13.00. Allt bra så långt. Vi ville boka för imorgon innan vi gick ut och slog. Är ni maindraw? Ja. Då får ni boka efter klocka 14.00 idag för imorgon. Ok sa vi. Gick dit efter våran träning var över ca. 14.05. Ok, klockan 12.00 imorgon på Key Colony (närmsta offsite banorna…). Nej det är fullt fick vi till svar. Hur då? Vi fick ju inte boka innan 14.00 och nu är det fullt på 5 minuter fast ingen är här och bokar??? Nej, det var kvalspelare som fick vänta och boka till efter klockan 14.00. Jaha…ok… Vi får träna senare då.

Mer saker… Jag får till exempel ingen badge än, för jag är inte inne på den anmälning som görs 14 dagar innan. Men jag kommer ju komma in när sign in är på Onsdag, ta i trä… Hur som helst, dom vill inte ge mig en badge. Varför frågar jag. Du är ju inte inne nu, svarar dom. Ja, men hur ska jag då kunna träna och sen anmäla mig till sign in om jag inte får komma in på området????? Ja, det är ju lite konstigt tyckte dom då. Så idag var dom otroligt snälla och gav mig en kval-badge så jag får använda omklädningsrum och annat. Otroligt snällt av dom. Jag är ju bara en spelare….ursäkta mig… Jocke Nyström kom in samtidigt som mig till ackrediteringsrummet och ville hämta sin coachbadge för Jurgen Melzer. Nej det får du inte, han måste vara här med dig och skriva in dig. Men han landar sent ikväll sa Jocke, kan han ringa till dig och bekräfta mig? Nej, han måste vara här. Att nu Joakim är officiell coach till Melzer och finns med i ATP’s system spelar heller ingen roll tydligen. Alltså, allt är så jävla mycket svårare här!!!

Omklädningsrummet förresten. Ser likadant ut i år igen… två toaletter för över 200 spelare. Luktar inte hallon där inne om vi säger så.

Men Miami som stad är det ju inget fel på. En av dom få städer i USA som jag verkligen gillar. Kanske har med att göra att det är en väldigt blandad befolkning här.

Robin fortsätter krossa borta i Kalifornien. Kul att man kunde hjälpa till att värma upp honom med en dubbelmatch därborta. Nästa gång får du gärna spela som mot Murray när vi lirar!!! Dra åt h-e vad han spelade… Han har förresten precis startat sin egen websida. Kolla in den här

Simon och Paul fortsätter med att övertyga. London biljetten kan nog bokas redan nu för dom. Mycket imponerande!

Showtime.

Då var det igång.  Den mest högljudda turneringen för året.  Nu menar jag inte bara publiken utan allt runt om är så högljutt, “in your face”, som det bara kan vara i USA.  Men det är ju även det som är charmen med denna turnering.  Dess kontrast till Wimbledon, att två så vilt skilda världar funkar inom samma sport.  Tycker det är fantastiskt.  Vet inte många sporter som har den omväxling som tennis har.  Allt från arenor, atmosfärer, underlag till spelstilar och mer.

La märke till Nadal i omklädningsrummet igår.  Hur liten han har blivit!!!  Liten och liten, men jämfört med tidigare i år och åren innan när han var stor som ett hus.  Han har bantat ner sig rejält måste jag säga.  Precis som Roddick gjort för denna säsongen men troligen för helt andra orsaker.  Roddick fick ju order av sin tränare Larry Stefanki att gå ner i vikt för att röra sig bättre.  Antar att Rafa gått ner i vikt så att hans knän ska kunna överleva.  En tanke slog mig när jag började tänka på det där med att gå ner i vikt.  Jag fick själv rådet för några år sen att jag var för stor och tung.  Som kille tar man åt sig och gör någonting åt det.  Inte mer med det, jag är för stor för att spela så bra tennis jag kan och vill, så jag måste gå ner i vikt.  Inget persoligt, utan ett proffisionellt råd helt enkelt.  Men hur gör man det med tjejer?  Ni har ju sett det själva.  Det finns en del stora tjejer på touren.  Hur kan en tränare säga till dom utan att bli klassad som den största idioten på jorden?  När han bara vill det bästa för sin adept?  Om jag hade varit tjejtränare hade jag nog varit lika smidig som en elefant i en glasaffär och fått sparken efter en vecka…  I alla fall, Rafa är betydligt mindre nu än innan.  Inte mer med det…

Igår slog det mig även hur stor Federer är.  Alltså inte fysiskt…  Det händer ju varje grandslam och andra tävlingar där han är, men har inte tänkt på det innan.  För “omväxlings skull” så var jag inne i fysiorummet igår och Roggan kom dit för att få en stretch.  När han sitter där och väntar kommer Radek Stepanek in med en t-shirt och en penna.  Han frågar Roggan om han kan signera t-shirten.  Alltså hur stor är man inte när ens arbetskollegor kommer fram för att få autografen?  Det händer som sagt  nästan varje grandslam och visst, autografen är ju inte till spelaren själv utan till en kompis eller familjemedlem.  Men ändå, jag tycker det ser kul ut när andra världsstjärnor kommer fram och ödmjukt ber om autografen.

Kul att Taylor Dent vann igår, hans comeback fortsätter och hans rygg håller.  En riktigt trevlig och ödmjuk kille.  Han bröt ju en kota på två ställen i ryggen för några år sedan och fick sagt att han aldrig skulle kunna spela tennis igen och kanske måste tillbringa resten av livet i en rullstol.  Två operationer och oändlig rehab senare så spelar han alltså igen.  Sånt tycker jag är fantastiskt kul!  Så ska han ju bli pappa också med sin tjej Jennifer Hopkins, en före detta spelare.  Antar att han mår liiiiite bättre nu än för några år sedan.

Gick till Wilson’s svit för några dagar sedan, som man alltid gör under dom stora tävlingarna.  Hämtade mina nya rack som jag beställt.  Som ni nog såg på en bild jag tog hade jag inte så många kvar.  Så jag hämtade 6 nya spadar men äver 3 andra.  Någon undrade om jag hade “custom made” tennisrack.  Jo det har jag.  Det har ju praktiskt taget alla.  Så jag hämtade sex av mina “vanliga” rack.  Men även ett av mina vanliga som dom gjort lite lättare år mig, men ändå behållt balansen så som jag vill ha den.  Sen två andra modeller eftersom jag funderar på att byta.  Inte för att jag inte trivs med mina rack utan för att jag har ju haft ont i armen i många år och fått för mig att ett lättare rack kan hjälpa mig lite.  Men jag testar dom inte nu, utan senare i November eller December.

Har inte hunnit shoppa riktigt än tyvärr.  Gick en sväng till Bloomingdale’s igår, men var för hungrig så efter bara 30 minuter fick det bli middag på Aquavit istället med gravlax till förrätt och köttbullar till huvudrätt.  Älskar Sverige!!!