Soff-i-propp.

Nä, nu fÃ¥r det vara nog, Sofia “Soffan” Arvidsson. Nu du fröken, nu fÃ¥r det vara nog. Om ni läser hennes blogg sÃ¥ har ni säkert märkt att jag fÃ¥tt en hel del skit pÃ¥ sistone. Men nu är ju mÃ¥ttet rÃ¥gat, jag kan ju inte lÃ¥ta henne sparka pÃ¥ mig hur länge som helst. SÃ¥, var ska vi börja? Mixed, säger ni? Ok!

Hon pÃ¥pekade ju att det var mitt fel i Wimbledon att vi förlorade mixed. Eller rättare sagt, det har alltid varit hennes partners fel att hon förlorat. Den oskicklige smeden klandrar järnet, eller vad heter det…? Hur som helst, detta hände under vÃ¥ran match i Wimbledon mot Andy Murray/Kirsten Flipkens. I andra set sÃ¥ kommer Soffan till mig och säger att hon är rädd när hon stÃ¥r framme vid nät eftersom det gÃ¥r sÃ¥ fort. Men, Andy slÃ¥r ju inte sÃ¥ hÃ¥rt sa jag. Och han har ju inte gÃ¥tt mot dig en enda gÃ¥ng under matchen, sÃ¥ du behöver inte vara rädd. DÃ¥ svarade hon, nej Robban, det gÃ¥r sÃ¥ fort när DU slÃ¥r och jag är rädd att bli träffad. Skönt och veta att ens partner litar pÃ¥ en…

Vad mer…aaah!! Tydligen tycker Sofia att jag äter 1000 mackor om dagen eftersom vi alltid ses vid smörgÃ¥s disken. Men om man alltid ses där, betyder inte det att även Sofia är där…?

Och nu drog jag ju mig ur i mixed och det betydde att Sofia kommer in och fÃ¥r spela. Men dög det? Nä, nä… Nu klagades det pÃ¥ att jag inte drog mig ur tillräckligt snabbt. Tydligen kan jag inte göra nÃ¥gonting rätt fast jag alltid försöker vara sÃ¥ snäll jag bara kan mot Sofia. Men jag antar att allt brÃ¥k betyder att Sofia är otroligt kär i mig just nu. Hehe… jag sa ju att jag skulle ge dig skit!!!

SÃ¥, lite barnsligt kanske men vad fan.

Jag är inte riktigt nöjd med min situation just nu. Jag flög ner till Australien på något som kallas partner biljett, alltså flyg två för priset till en ungefär. Enda dåliga med det är att man måste flyga ihop. Jag har denna biljetten med Horia och han är kvar i mixed. Och är spelledig imorgon med. Till skillnad från många här som vill vara i Melbourne, så vill jag hellre hem. Så inte jättenöjd nu.

Igår var det den svenska tennisfesten här i Melbourne. Varje år anordnas en fest för alla svenska fansen och dom ber oss spelare att komma dit. Det är riktigt kul att gå på en fest där det nästan bara är svenskar. Jag stannade inte länge eftersom jag inte ville stå hela kvällen på benet och det är viktigt att sova när man är skadad så att kroppen återhämtar sig så snabbt som möjligt. Allt för att försöka snabba läkningen. Jag vill inte missa Davis Cup så då ska jag fan inte springa runt och supa hela natten.

Tänkte avsluta med en, vad jag tycker, är en klassisk kommentar frÃ¥n Andy Roddick i Brisbane. Jag satt och cyklade i gymmet bredvid Rennea Stubbs och Andy var där med. Han väntade pÃ¥ att fÃ¥ träna mellan day session och night session pÃ¥ centre courten. Det var en tjejmatch som spelades och det stod 6-2, 5-1 om jag kommer ihÃ¥g rätt sÃ¥ Andy hade börjat värma upp för att kunna träna. Nu är det bara sÃ¥ att tjejmatcher svänger rätt rejält som nog alla ni vet om. Och den andra tjejen vinner setet med 7-6 eller 7-5. Det är dÃ¥ Andy fäller denna kommentar: “How do you lose a set, when you return for it twice?!?” Fantastiskt roligt tycker jag. Sofia garvade sÃ¥ hon nästan pinkade pÃ¥ sig när jag berättade det…

Slänger in en intervju jag gjorde med Wilson idag. Lite mer avslappnad stil om jag säger sÃ¥… Ca. 45 minuter lÃ¥ng, bara sÃ¥ ni vet.

Wilson och jag i Melbourne 2011

Skilda världar.

DÃ¥ var man tillbaka i Sverige. Och vad faaaaan är det frÃ¥gan om??? Hur kallt och vitt är det inte? Sjukt hur 6 timmar i ett flyg kan transportera dig mellan olika världar egentligen. Men jag gillar snö, sÃ¥ det är ju helt ok för mig. Bara det är torrt. Skönt att vara hemma i nÃ¥gra dagar och stressa med julen. Jag tycker alltid det blir svÃ¥rare och svÃ¥rare att träna ju närmare julafton man kommer. Mycket att göra och inte tillräckligt med tid att göra allt. FÃ¥r faktiskt dÃ¥ligt samvete varje Ã¥r för att jag känner att jag skulle kunna fÃ¥r in en timme extra här och där, men gör nÃ¥got annat istället. Men man mÃ¥ste ju även “leva livet” som Jarkko Nieminen alltid säger. Han har rätt den där Finnen tycker jag…

Körde ett pass med Sofia Arvidsson och Johanna Larsson idag i Helsingborg. Det var en bra träning faktiskt och det var mycket tempoövningar med volley sÃ¥ det var ju bra för min del. Sofia sa direkt att hon hade skrivit ett inlägg om att jag skulle vara med och köra sÃ¥ hon skulle ta tillfället i akt och visa sin egen och i samma stund lära mig spela backhand volley. Efter träningen har jag ännu inte lärt mig nÃ¥got nytt… Hon är för rolig den där Soffan! Hon frÃ¥gade om jag ville se hennes lilla maskot Frank, men jag sa att om jag vill se nÃ¥got litet och lurvigt sÃ¥ behöver jag bara titta ner. Den kanske inte var sÃ¥ rumsren… Jag gillar Olympiahallen i Helsingborg, bra banor där. Inte filten kanske i och för sig. Men det är en av dom hallar man spenderat mycket tid i som junior och dofter och andra intryck för en tillbaka i tiden varje gÃ¥ng man gÃ¥r in i hallen. Kul sÃ¥nt.

Nu börjar det igen. Doping rapporterna. Det är jättebra att det görs och jag stÃ¥r 110% bakom systemet. Men fan vad jobbigt det är att alltid fylla i var man är och när man är där. Litet pris att betala för att fÃ¥ idrotta i en ren sport dock. Undrar om alla länder gör likadant…? Nja… ATP gör det i alla fall för topp 50 spelarna tror jag. AlltsÃ¥, man loggar in pÃ¥ en sida och fyller i var man är eller var man ska vara och mÃ¥ste dÃ¥ vara just där vid just den tidpunkten. Varför? Jo för att man ska kunna bli testad även när man inte spelar tävlingar. Robin till exempel mÃ¥ste berätta var han är varje dag och mÃ¥ste välja en timme varje dygn där han kommer vara. MÃ¥nga av spelarna väljer 06.00-07.00 för dÃ¥ vet man ju att man kommer sova och kan garantera att man är pÃ¥ just den adressen vid det tillfället. SÃ¥ funkar det. Därför är det väldigt svÃ¥rt för spelare att dopa sig inom tennis just nu. Man kontrolleras ofta och även out of competition. Mycket bra tycker jag.

Shanghai är ju en grym turnering som jag sagt innan. Dom jobbar otroligt hÃ¥rt för att fÃ¥ alla spelare och dÃ¥ menar jag ALLA spelare känna sig välkomna och viktiga. DHL knackade pÃ¥ dörren häromdagen och gav mig ett kuvert och precis som förra Ã¥ret fick jag ett julkort med en handskriven hälsning. Tänk er hur mÃ¥nga julkort som skickas jorden runt med kurir. Otrolig turnering det där. Vilken service. Tänk er själva att ni ska Ã¥ka pÃ¥ semester och bor pÃ¥ tvÃ¥ hotell. Ett hotell gör bara vad behöver göra för att fylla kriterierna för en viss standard pÃ¥ hotellet. Det andra gör allt som dom kan, försöker fixa allt ni frÃ¥gar om för att göra er vistelse sÃ¥ trevlig som möjligt. Vilket hotell väljer ni nästa Ã¥r när ni ska pÃ¥ semester igen…? Kul sÃ¥nt där.

Kollade på vem kan slå Filip och Fredrik ikväll när dom mötte Stefan Holm. Där sa dom att Stefan Holm är höjdrädd. Tycker det är rätt kul att höjdhopparen är rädd för höjder.

Baksmällan.

Ja, det är så här dagarna efter man känner vilken urladdning man gör under en Davis Cup vecka. Jag tror jag nog har nämnt det efter varje DC match. Så varför sluta nu? Hur som helst, fysiskt sett var ju bara dagen efter lite jobbig. Rätt stel om jag säger så. Men dom senaste dagarna har jag varit riktigt, riktigt trött. Vill bara sova. Men det går ju inte. Hade ett lättare gympass igår och en löprunda idag. Vill inte chockstarta känns det som även om det bara var några dagar sen man var igång. Jag är övertygad om att Robin kört på stenhårt redan, men han är ju både starkare och hanterar press bättre än vad en annan gör. Fan vad vek man är!!!

Bukarest spelas ju nu. Lite ironiskt att Horias dubbelpartner för veckan blev… min dubbelpartner som jag startade säsongen med, Julian Knowle. Gick i och för sig lika bra för dom som det gick första tävlingen för mig med Julian. Inget ont menat! Synd, för det är en tävling som inte är sÃ¥ stark och det hade varit bra med extra poäng för mig och Horia. Inte för racet, men för en lite chans att bli seedade i Shanghai. Ja, ja, strunt samma.

Det har varit lugnt hemma i BÃ¥stad i alla fall. Lunchande med kompisar, fika. Gick ned och kollade pÃ¥ BÃ¥stads A-lag träna pÃ¥ Drivan, mest för en av mina bästa kompisar dammade av sina färdigheter, Fredrik Bergh. En kille som hade spelat än om nÃ¥gon av hans 4 handoperationer lyckats. Kul att se, han hade bra träff tyckte jag. Och Henrik Holm slet pÃ¥ som om han var pÃ¥ väg att göra comeback. Som vanligt faktiskt! NÃ¥n kanske borde berätta för honom att han inte spelar pÃ¥ touren längre… Tänk om svenska juniorer kunde vara lika proffsiga som han under träningarna, dÃ¥ hade det sett annorlunda ut i Svensk tennis. Eller lite annorlunda i alla fall.

Håller på och fixar med min Asien resa. Men det är lite jobbigt. Mycket datum och resor att fixa. Olika klasser och annat. Det är en av dom jobbigaste sakerna med att vara en tennisspelare. Att fixa allt det där själv. Men det har blivit lättare med åren. Nu har jag ett par reseagenter som jag kan ringa 24/7 och få service på direkten om det behövs. Det är otroligt viktigt!

Lite trÃ¥kigt inlägg idag tycker jag, men vad fan, jag är ju ledig. Det händer ingenting…

Men imorgon är det dags för tennis igen. Och det blir ett pass med Soffans coach Lars-Anders Wahlgren. han har ju tydligen en del kakor att jobba bort enligt Sofia… Ska bli skönt faktiskt att slÃ¥ pÃ¥ bollen igen. Konstig känsla. Har jag inte haft pÃ¥ länge.

Jättestort äpple!

Till skillnad frÃ¥n New Haven sÃ¥ har jag ett liv här i New York. Har varit lite lat med bloggandet tack vare det. Men nu var det dags tyckte jag. Ã…kte som sagt direkt till New York efter finalen i New Haven. Snabb media, hämta kvittot pÃ¥ prispengar, tacka alla i loungen som hjälpt till under veckan och direkt till hotellet för att packa och duscha. Sen 2 timmar i bilen till New York. Lämna väskan pÃ¥ rummet och sen ut och äta middag och fira segern med lite skumpa. AlltsÃ¥ inte mycket Ã¥terhämtningsjobb efter matchen. SÃ¥ pÃ¥ Söndasgsmorgonen mÃ¥dde inte kroppen sÃ¥ bra. Nej, inte bakis!!! Men eftersom jag inte stretchade och satt trÃ¥ngt direkt efter matchen, gör att man blir rätt stel och jag kände mig verkligen som mina 33 Ã¥r. Kanske 34 till och med…

Hur som helst. Älskar den här stan. Alltid lika kul att komma hit. Bor pÃ¥ ett av mina favorit hotell för Ã¥ret med, Library Hotel. Inte en endaste spelare bor pÃ¥ det här hotellet förutom jag och det gillar jag. Vill inte bo pÃ¥ hotellen där större delen av lottningen bor. Man ser ju alla pÃ¥ tennisen, sÃ¥ varför ska man se dom pÃ¥ kvällen ocksÃ¥ för? Även om Manhattan är rätt litet, sÃ¥ det är ju nästan omöjligt att inte stöta pÃ¥ folk hela tiden. PÃ¥ tal om det, pÃ¥ väg till middagen igÃ¥r sÃ¥ gÃ¥r jag in i en convenience store för att handla nÃ¥got och vem stöter man pÃ¥ om inte Henrik Källén, förbundets generalsekreterare. Det mÃ¥ste jag säga, hade jag inte förväntat mig…

Sprang pÃ¥ Sofia ute pÃ¥ tennisen häromdagen. Hon sa att hon har en taktik Ã¥t mig. Jag ska ENDAST spela tävlingar pÃ¥ ställen jag inte gillar. För dÃ¥ verkar jag vinna hela tiden. Hmmm… hoppas inte hon har rätt!!!

Jag har nÃ¥gra bra kompisar här och en äger tvÃ¥ cafér här pÃ¥ Manhattan, Macchiato Espresso Bar heter ställena. Grymma fik. Finns pÃ¥ en tvärgata till Lexington och ett nyöppntat ställe pÃ¥ en tvärgata till 5th avenue.. För övrigt världens bästa kaffe. Inget Starbucks-skit inte. SÃ¥ jag gÃ¥r dit och ska fika med en annan kompis, dt slutar med att jag sitter där med min polare och Marat Safin och Younes El Aynaoui. Sen under middagen pÃ¥ kvällen kommer Marats lillasyrra och sätter pÃ¥ bordet bredvid oss. Hmmm… lite mycket Safins för en dag kanske.

Blev rädd igÃ¥r. Vaknade att att jag hade otroligt ont i handen och roten pÃ¥ tummen var svullen dubbelt sÃ¥ stor. Kunde inte hÃ¥lla i nÃ¥gonting och kunde inte röra handen alls. Jag delar fysio med Viktor Hanescu dessa veckorna, förra med, sÃ¥ jag gick till honom och vi började jobba. Jag slog 10 bollar men kunde inte fortsätta. Det kändes som att hÃ¥lla i en kniv varje gÃ¥ng jag skulle slÃ¥ till bollen. SÃ¥ jag sprang till ATP och sa att jag kan inte spela inorgon (läs idag) och bad om att inte behöva göra det. Dom sprang ner till ITF och tog bort oss frÃ¥n schemat. Vi skulle alltsÃ¥ spela idag, Onsdag, men dom var snälla och gav mig en extra dag. Jag klagar ofta, men jag ger ocksÃ¥ credit när det skas… Tack ATP, det där behövde jag verkligen! Idag känns det mycket bättre och ska försöka fÃ¥ in 45 minuter tennis. Hoppas det funkar.

Tack till alla som grattat mig under veckan. Det värmer verkligen. Sms, telefonsamtal eller kommentarer. Allt är lika roligt.

Semi och kommentarer.

Men var kom det har ifran nu da?!? Fran ingenstans spelar vi bada hur bra som helst. Forsoker att inte nypa mig i armen, for aven om jag drommer sa kan jag anvanda falsk sjalvfortroende ocksa… Vi spelade verkligen uselt i Queens. Inte latt dock att ga hela dagar och vanta pa att fa spela. Sen nar det val var dags, drar sig Rafa ur och helt plotsligt nya motstandare. Vi akte till Holland och allt kandes mer eller mindre skit. Kanske darfor dt slappt lite. Ingen press liksom. Vi har spelat tva praktiskt taget helt felfria dubblar har och det ar bara hoppas att vi kan fortsatta i det sparet. For spelar vi sahar ar vi otroligt jobbiga att mota.

Det finns inte mycket att gora denna veckan. Vart hotell ligger ju langs en motorvag, sa man ar lite last. Om man nu inte tar en taxi till stan. Men ibland ar man ju lat. Sa man spenderar en hel del tid pa klubben. Kollar VM-matcherna i players lounge. Otroligt manga som tycker det ar kul att fraga nar Sverige spelar. Idioter allihopa!!! En liten rolig kommentar nar jag fragade Veg om Indien nagongang spelat VM. Veg ar fitnesstranaren/fysion till dom vi motte idag. Eller, egentligen ar han det till Mahesh Bhupathi, men nar han inte spelar sa reser han ofta med Rohan Bopanna. Och Veg ar inte hans riktiga namn heller for den delen. Han kallas for det eftersom han ar vegetarian och hans riktiga namn ar alldels for jobbigt att uttala. Hall i er nu, han heter alltsa Shayamal Vallabhjee. Alltsa Veg… Hur som helst, jag fragade honom om Indien varit med i VM. Han svarade. “No, we don’t play soccer. Because everytime we Indians get a corner, we open a shop.” Humor pa hog niva tycker jag!

Sofia har hela veckan forsokt att gora en videointervju med mig, dar hon ville stalla fragan till mig hur jag tyckte turneringen har ar. Och hon ville att jag da som svar skulle gnalla den sonder och samman. Klaga pa precis allt. Jag fattar inte var hon far allt ifran, den dar Sofia…

Pa tal om Soffans blogg. Jag blev ratt irriterad haromdagen. Vi bloggar ju har for att vi tycker det ar kul att dela med oss av vara olika tourer och livet som tennisproffs. Inte sa mycket hur vi personligen lever, men en liten inblick backstage sa att saga. Vi har ju alla valt att man ska kunna kommentera harinne och vi tycker ju det ar ratt val. Det blir ju lite mer personligt da. Inte for att vi kan svara pa alla kommentarer, men ni kan ju fora er egen dialog genom kommentarerna om ni nu skulle vilja det. Vad jag nu tankte ta upp ar den javla idioten som kommenterade pa Sofias blogg haromdagen. Jag laste hennes inlagg och sag vad han hade skrivit. Sofia satte sig ner nagra minuter senare och jag sa till henne att hon nog inte skulle kolla sina kommentarer. Hon blev nyfiken och jag sa igen att det ar onodigt att lasa den har gangen. Men hon lyssnade som vanligt inte pa mig. Jag sa till henne att till 100% ar det har en kille som har bettat pa dig och forlorat pengar. Jag har trafat nagra som forlorat pengar pa mig och det ar inte roligt… Och sa var det i det har fallet ocksa. Sa han sokte ju en syndabock for sin forlust. Ar du sa dum att du inte ar redo att forlora dom pengar du gamblar med sa har du for fan inget dar att gora!!! Det ar inte mitt jobb att ga in har och leka “mamma” till Sofia och sla folk pa fingrarna. Men det ar sadana kommentarer som gor att man funderar pa varfor man bloggar overhuvudtaget. Det ar dock som allt annat i livet. Man hor och ser bara dom fa personer som forsoker forstora for andra. Man laser ju bara om dom 10 fotbollshuliganer som slogs, inte om dom 10000 om uppforde sig.

Nu har jag fatt det ur mig i alla fall och misstanker att jag kan nog fa en small sjalv nar jag laser mina kommentarer till detta inlagget. Men du, det skiter jag i!!!

Det är inte du, det är jag…

Man kanske borde göra slut lite oftare. Jag och Julian har ju inte spelat direkt sämre sen vi bestämde oss för att separera. Det är inte du det är jag… Vi fÃ¥r se hur det blir.

Skrockfull som man är sÃ¥ funderade jag pÃ¥ att inte skriva nÃ¥got inlägg idag. Jag skrev ju inget innan kvarten och inget innan semin. DÃ¥ vann vi ju. Men sen tänkte jag att jag kan ju inte lÃ¥ta det gÃ¥ en hel vecka innan jag skriver igen. Och det borde ju inte pÃ¥verka mitt spel om jag skriver en blogg eller inte. Fan om det nu är sÃ¥ i alla fall. DÃ¥ är det ju mitt fel alltihopa. Hmmm…. Peppar, peppar, ta i trä. SÃ¥, dÃ¥ har jag skyddat mig lite. Hoppas jag.

Hur som helst. Otroligt skönt att vara i final igen. För tvÃ¥ veckor sen kändes det rätt lÃ¥ngt borta om jag säger sÃ¥. Rätt sjukt hur tennis och sport i allmänhet fungerar. SmÃ¥ marginaler och allt det där. Det kommer bli en otroligt tuff match i finalen, vilka det än blir. Rätt kul i alla fall vilka som möts idag. Alla fransmän. Och alla före detta partners. Llodra brukar spela med Clement och Bennetau brukar spela med Mahut. Men nu möts alltsÃ¥ Llodra/Benneteau och Clement/Mahut. Huvudanledningen är att Davis Cup kaptenen Guy Forget vill ha Llodra/Benneteau som dubbelpar i Davis Cup, sÃ¥ dom ska spela ihop sig. En annan mindre anledning är att allt inte stÃ¥r sÃ¥ bra till mellan Llodra och Clement där stämningen är lite kall om jag säger sÃ¥. DÃ¥ har jag inte sagt för mycket. Att Llodra är totalt tokig vet dock alla… Tokig eller ej sÃ¥ kan han verkligen spela tennis pÃ¥ en otroligt hög nivÃ¥ inomhus. Han gjorde en taktiskt perfekt match igÃ¥r mot Robin, tyvärr. Inte mycket Robin kunde göra sÃ¥ som matchen utvecklades. En poäng hit och dit. SmÃ¥ marginaler och allt det där. Dubbelmatchen blir i alla fall ett riktigt derby och jag kommer sitta klistrad.

Ser lite jobbigt ut med Dubai just nu. Efter matchen igÃ¥r hörde Youzhny av sig och sa att han inte kommer spela dubbel där utan satsar bara pÃ¥ singeln. Klassiskt. SÃ¥ nu mÃ¥ste jag försöka komma in pÃ¥ dom 4 Ã¥terstÃ¥ende platserna som finns genom sign in idag. Deadline är klockan 18.00 lokal tid och jag har signat in med just Arnaud Clement. SÃ¥ jag hoppas verkligen vi kan komma in. Ser tufft ut, men ingenting är väl omöjligt. Det finns väl folk som tror pÃ¥ det va? Ni som hÃ¥ller tummarna för Sofia kan väl hÃ¥lla en för mig med. Ni verkar ju ha supertummar!!! Grattis Soffan. En match kvar nu. Och kvällsmatcher är det bästa som finns!!!!! Somna inte pÃ¥ banan bara…

Det är inte lätt att kolla pÃ¥ OS när man är utomlands. Okej, är man i USA funkar det, för dom tokstollarna visar ju praktiskt taget allting. Men när du är i Frankrike, sÃ¥ visar dom ju, men all rätt, praktiskt taget bara idrotter med fransmän och franskvinnor i. Likadant när vi var i Holland, dÃ¥ var det otroligt mycket skridsko… SÃ¥ man känner sig lite bortkopplad frÃ¥n spelen. Tyvärr är dom inte sÃ¥ bra i ishockey här, spelens huvudattraktion för mig. Men faktiskt visade dom lite igÃ¥r frÃ¥n matchen mot Vitryssland. Turligt nog sÃ¥ visste jag redan slutresultatet, för tredje perioden hade varit en pärs att behöva se live. Kom igen nu gubbar! Bättre och bättre dag för dag…

Kom igen nu!

Då var det dags imorgon. Eller det vet vi inte riktigt än, men logisk sett så borde vi spela imorgon. Dock så styr ju organisationerna ITF och ATP hur schemat ser ut, så man kan faktiskt aldrig säga aldrig. Men eftersom Aranud Clement förlorade idag, så borde det bli så. Vore skönt att spela nu, vi har tränat tillräckligt. Den önskan jag hade om en hyffsad lottning, ja den slog ju inte riktigt in. Även om Clement/Erlich inte spelat ihop förrut, vad jag vet, så är det i alla fall en spelare som vunnit Australian Open tidigare och en som varit i final. Men jag tror ändå att vi har en bra chans att vinna om vi spelar bra. Så det är nog bäst att vi gör just det, spelar bra!

I skrivande stund, (har alltid velat säga det), sÃ¥ har Robin precis tappat 3e set mot Marcel Granollers. Jag hoppas alla svenska fans som är här skriker för full halls för att hjälpa honom hela vägen hem. Det är en väldigt jobbig motstÃ¥ndare han möter, även om större delen av den svenska media kÃ¥ren verkar tycka att det är en lätt lotting. Men som dom flesta spanjorer sÃ¥ kan han verkligen spela tennis den där “Gran-Olle”.

PÃ¥ tal om organisationerna ITF och ATP sÃ¥ mÃ¥ste jag skriva om en grej som hände med Sofia idag. Det regnade mycket under MÃ¥ndagen och mÃ¥nga matcher blev inställda allt eftersom skurarna fortsatte komma. Schemat för Tisdagen kom ut runt 22.00 och vissa matcher som inte spelades under MÃ¥ndagen blev skjutna till Tisdagen. Att det kommer ut klockan 22.00 är ju pÃ¥ tok för sent till att börja med, men allt väl sÃ¥ lÃ¥ngt. Jag tror Sofia var uppsatt som 3e match pÃ¥ nÃ¥gon bana, men när hon vaknade sÃ¥ lÃ¥g det ett fax under hennes dörr. Hennes match hade blivit intälld och flyttad till Onsdagen istället för att dom hade gjort om schemat. Undrar hur mÃ¥nga professionella sporter det händer i. Skulle vara kul och se hur Zlatan skulle reagera när han vaknar en morgon av ett fax där det stÃ¥r att dom inte möter Valencia idag utan imorgon istället. Ja, lite dÃ¥lig jämförelse jag vet, men kunde inte lÃ¥ta bli…

Det är otroligt vad mÃ¥nga olika sorters djur dom har här nere i Australien. Vissa kommer hela vägen frÃ¥n Kroatien… Allvarligt talat, vad är det för fel pÃ¥ vissa fans?!? (Oavsett nation.)

Vi körde ett tidigt träningspass med Bhupathi/Mirnyi pÃ¥ träningsanläggningen Albert Park. Vars banor är snabbare än matchbanorna. Inte sÃ¥ optimalt, men vad ska man göra? Där ligger 7 eller 8 banor bredvid varandra med ett klubbhus, eller klubbskjul. Onsite är ju fullt. Det är tydligen nÃ¥gra matcher pÃ¥ dom banorna…

Det bästa med träningsbanorna pÃ¥ Albert Park. En stor bild pÃ¥ en härligt glad “Toker”.

En vecka kvar.

Nu är det inte mÃ¥nga dagar kvar.  Sen börjar paradiset för mig.  Wimbledon.  Sitter nu i Holland och räknar dagarna som en unge veckan innan julafton.  Just det ja, det är ju tävling denna veckan med här i Holland.  Stället heter  s’ Hertogenbosch.  Troligen det enda namn pÃ¥ en stad som du har lättare att uttala efter 8 bärs och 4 Jägermeister än i nyktert tillstÃ¥nd…  Självklart gäller det att kämpa här med och göra sÃ¥ bra man kan, men det finns vissa höjdpunkter pÃ¥ Ã¥ret som är större och viktigare än andra.  För mig i alla fall.  Wimbledon och Davis Cup, större än sÃ¥ blir det inte.  Du, fröker Sofia Arvidsson!  Hur kan du klaga pÃ¥ Wimbledon och deras regler med för mycket färg pÃ¥ ryggen och sÃ¥ vidare?!?  Jag skulle aldrig fÃ¥ för mig att klaga pÃ¥ en tävling för deras regler eller hur den sköts…  EEEH!!!

 

Jag älskar att man måste spela i vitt, tycker det känns speciellt och man märker att man tar del av någonting som är större sig själv och tennis.  Men jag tänkte prata lite mer om Wimbledon när jag väl är där.  Nu är det som sagt Holland som gäller och det har regnat hela dagen, så ingen träning utan bara fys på gymmet.  Men det funkar det med, bara man håller igång fysiskt så brukar man inte tappa bollträffen.  Har ju liksom spelat lite tennis i mina dagar.  Men ändå en kul eftermiddag med Daniel Berta, Thomas Enqvist och Martin Bohm.  Martin är en av våra bästa tränare och låg bakom många av framgångarna för Enqvist, Kulti, Larsson och flera eftersom han var förbundets teamcoach för just dom under junior tiden.  I alla fall, kul att ha extra svenskar på tävlingarna.  Det blir mycket mer avslappnat och mycket roliga stories!  På tal om stories tänkte jag avsluta med en rätt rolig grej som hände för 5 eller 6 år sen när jag spelade kval i Wimbledon.

 

Reglerna för klädsel när man spelar dubbel är att man ska ha pÃ¥ sig “liknande” färger, vilket egentligen betyder samma färger.  AlltsÃ¥ en spelare fÃ¥r inte ha svarta shorts och den andra vita.  Likadant med matchskjortorna.  För tjejerna är det inte sÃ¥, men vi mÃ¥ste alltsÃ¥ se likadana ut i klädseln när vi har match.  SÃ¥, detta hände alltsÃ¥ under Wimbledon kvalet.  Finnen Toumas Ketola ska spela dubbelkval med dansken Kenneth Carlsen.  Kenneth har ju alltid haft lite grejer för sig, men är en riktigt trevlig och schysst kille.  Han blev proffs 1992 och har ju spelat en hel del Wimbledons innan detta kval.  Vi sitter ett gäng och snackar lite mellan matcher och helt plötsligt fÃ¥r Ketola ett sms frÃ¥n just Kenneth där han frÃ¥gar vilka färger dom ska spela i.  Eeeeeh…  vita shorts och vit matchskjorta kanske…?

« Previous Page