Inget mer Monte…

Det blev en snabb visit i Monte Carlo i år igen. Och inte spelades det så bra tennis från min sida heller. Igen… Kände mig som en mygga igår måste jag erkänna. Jag servade bra och volleyn kändes ok. Men herregud vad jag returnerade dåligt och var ännu sämre från bakplan. Som tur är kan man vinna många matcher i dubbel om man bara servar bra och petar in någon retur då och då. Det är ju svårare att bryta någon som servar bra i dubbel jämfört med singel. Du har en kille på nät som stör och du har mindre yta att sätta in returen på. Dessutom räcker det inte med att bara peta in returen, du måste slå den med tryck eller extra bra placering. Så det var ju det som gjorde att vi till slut borde ha vunnit matchen fast jag var inte var på topp.

Jag kan ge ett exempel på hur dålig jag kände mig från baslinjen så ni förstår. Vid vår första matchboll av två så servar Ivan en andraserve på min forehand som jag slår in, på bollen som kommer tillbaka tänker jag att jag ska rulla den lågt över när på Almagro som står där framme. Det blev inte riktigt så. Den studsar en halvmeter från nätet… på våran sida… Bra Robert. Jag skämdes verkligen under delar av matchen, för jag gjorde sådana grova misstag ibland.

Men man måste försöka se det positiva i sådana matcher när man känner sig under isen och i det här fallet är det ju att vi hade faktiskt matchbollar på två fantastiska tennisspelare, som Ivan och Nicolas verkligen är. För några år sedan om någon hade sagt att jag skulle spela 7-5, 5-7, 9-11 mot dom två spelarna hade jag känt mig stolt och tyckt att jag är bra. Men så känns det inte nu. Jag var otroligt knäckt igår kväll och kunde inte sova alls. Nu när jag skriver det känns det lite konstigt att hacka på mig själv och säga att man var bedrövlig eftersom vi var så nära. Men det var så det var. Ingen välspelad dubbel från något håll faktiskt.

Vi spelade som sagt sist av alla och fick göra det under belysningen på centern. Mitt under matchen händer något som jag aldrig upplevt innan. I slutet av första set så börjar det röra sig en hel del på läktarna. Då är städgruppen ute med soppåsar och plockar upp skräp på läktarna. Detta pågick under resten av matchen. Så mitt under matchen och mitt under bollarna går ca.15 personer runt och plockar skräp. Rätt förolämpande faktiskt. Lite som att den stora koncerten precis slutat och några lokalartister får äran och sitter och jammar på scenen medan arenan håller på att städas efter folket gått hem. Jag sa till en tourmanager för ATP efter för dom tittade på matchen. Jaså, det märkte vi inte sa dom då. Orkar inte med dom ibland. Svårt att missa 15 personer som går omkring på nästan tomma läktare. Alla vi spelare märkte det i alla fall. Men det var ju inte därför vi förlorade.

Hade en snabb lunch med Tompa Jo innan jag var tvungen att sticka iväg. Alltid kul. Ikväll kör Monte Carlo showen igång och jag kan inte se den i år heller på grund av min förlust i första rundan. Jag har ju nämnt den här showen innan om ni minns. Spelarna har olika sketcher där vi mer eller mindre förolämpar varandra eller har roligt på varandras bekostnad. Skadeglädjen är ju den största glädjen på touren. Men Bruno Soares känner sig inte bekväm med den roll han kommer spela ikväll. Vi blir ju alltså tillfrågade att medverka, det är en rätt stor cirkus runt omkring den här kvällen och mycket planering. Hur som helst. Han ska spela Shakira. Och Juan Monaco ska spelar Rafael Nadal. Bruno ska dansa omkring på scenen så sexigt som möjligt och Juan ska som sagt vara Rafa. Jag antar att ni sett musikvideon redan med dessa två. Nu kommer Bruno och Juan inte kyssas, hoppas jag… Men i videon går det ju lite hett till. Bruno är alltså inte bekväm med detta eftersom Rafas flickvän även är här, så det kommer nog bara väcka dåliga minnen hos dom båda. Hoppas dom stryker den scenen från programmet.

Bana 1. Det vita huset i bakgrunden var tidigare Karl Lagerfelds.

Paul Hanley smutsar ner min bil!