Jag kan inte fly undan…

Efter en mysig middag igår i Nice, tänkte jag hur skönt det var att inte behöva tänka på nån tennis just nu medans vi gick genom staden. Då kommer den här planschen inom synhåll. Den där Robin förföljer mig. Jag kan inte fly undan…

Reklam för ATP tävlingen i Nice innan Roland Garros.

Brisbane.

Då var det igång! Vi landade runt 06.00 på morgon på nyårsafton. Rätt sliten måste jag erkänna. Det känns som att Australien är lite som ön i tv-serien Lost och verkar flytta sig längre och längre ifrån Europa varje år. Som jag misstänkte blev det en fantastisk nyårsfest med otroligt fyrverkeri, som dom alltid har här nere i Australien. Det är i alla fall vad jag hörde dagen efter. Det fanns inte en chans att jag skulle klara tolvslaget, även om jag kom närmre än vad jag trodde. Jag och Julian gick och käkade vid floden här i Brisbane och klockan 20.30 började det smälla riktigt ordentligt. Ett fyrverkeri som varade i 10 minuter och bättre än det mesta jag sett hemma i Sverige. Det var barnens nyårsafton fick jag höra sen efter. Tycker jag var en rätt rolig ide. Och då fick ju även jag se raketer i år. Trevligt.

Det här med att vara jet laged, eller desynchronosis som det heter med ett finare ord, kan vara rätt jobbigt måste jag erkänna. Jag kämpade till klockan 23.00 tills jag gick till sängs. Sen kämpade lite till med Sagan Om Ringen på tv och klockan 23.30 gick det inte mer. Lights out. Jag vaknade och kände att det var nog dom bästa 8-9 timmars sömn jag haft på flera år. Tittade på klockan och det stod 00.00. Fan också. Vaknade sen klockan 04.00, 06.00 och 08.00. Men kunde somna om, så det var inte så farligt ändå.

Brisbane är en bra tävling tycker jag. Joint event, jo jag vet… Men det finns många banor att träna på så det är mycket bra! (Jag kan ju inte börja året med att klaga på som vanligt…) Men det finns lite problem för dom som kom lite tidigare. Richard “I kissed a girl” Gasquet hade tydligen blivit rätt förbannad när han på Onsdagen var tvungen att BETALA för träningsbollar. Och vatten! Det är lite sådär tycker jag. Turneringen vill väl ändå att spelarna ska kunna förbereda sig på bästa sätt så att dom kan visa sig från bästa sidan och ge en bra show för publiken? (Fan, det blev lite klagomål ändå.)

Varmt som bara den och man tar slut rätt fort under träningarna. Jag och Julian håller på att hitta varandra på ett så bra sätt som möjligt. Det blir mycket prat under träningarna. Gillar du att göra så? Eller ska jag gå dit? Du borde slå bollen dit mer ofta. Och mer saker åt det hållet. Men det underlättar när man är bra kompis med den man spelar med. Viktigt att försöka vara så positiva mot varandra fast man kanske inte känner sig helt 100 själv. Ska bli en kul säsong. (Peppar peppar, ta i trä!)

Robin slog Roggan i Abu Dhabi. Riktigt roligt! Jag gläds verkligen för Robin. En “monkey off his back” som man säger… Visst, sen är det ju en uppvisning och Roger tar inte uppvisningarna på 100% allvar. Men det tycker jag inte spelar någon roll, utan det kommer stärka Robin till nästa match! Det är ju likadant på träning när man matchspelar. Det är känslan man får, det är den känslar man bygger någonting positivt på. Nu har Robin slagit Federer i en uppvisning, men likaså matchspel! Det ger självförtroende det med! Och alla vet ju vad som händer när man har självförtroende… (Och om ni vet vad det är så kan ni väl vara snälla och höra av er till mig så jag kan få veta vad självförtroende är också…) Så hur som helst, riktigt bra gjort att Robin!

Klart man ska börja året med att möta två franska spelare…

Försäsong.

Tillbaka… Har gjort ett litet uppehåll av lite olika orsaker, men fick lite dåligt samvete nu och kände att det var dags för ett nytt inlägg. Lite svårare att skriva nu i och för sig eftersom säsongen är över. Händer ju liksom ingenting… Men träningen har i alla fall kommit igång ordentligt och jag har varit flitig. Eftersom jag fick sluta säsongen tidigare än planerat har jag ju börjat min träning lite tidigare än planerat med. Jag började mjukt den här gången, verkligen mjukt och det har varit rätt bra. Allt kändes otroligt jobbigt när jag väl startade och det märks att fitness verkligen är en färskvara. Man vilar i en vecka eller två och det känns som man blivit helt körd i botten. Men nu är det i alla fall i full sving.

Jag kör bara ett pass tennis om dagen i och för sig. Tennis sliter alldeles för mycket på min kropp har jag ju märkt dom sista åren, så jag lägger inte mest fokus på just det. Jag har spelat tillräckligt med tennis i mina dagar så jag kommer förhoppningsvis inte glömma hur man slår en forehand eller en backhand. Men bara för att jag inte kör 2 pass tennis om dagen så betyder det ju inte att jag sitter still resten av dagen utan jag kör rätt hårt om jag får säga det själv. Inte lika hårt som Robin dock, det är en riktig oxe det, men jag känner att jag kör helt ok. Min dag börjar med ett fitness pass på gymmet med cykel, roddmaskin, crosstrainer och löpband. Inte alltid alla fyra, utan mixar en del. Jag kör olika grejer varje dag från uthållighet till tempo. Efter det så är det lunch, sen tennis på eftermiddagen. Innan tennisen börjar får jag in ett 30-45 minuter långt pilates pass. Sen på kvällen är det dags för styrka. Så man är rätt mör på kvällarna. Pilates kan jag för övrigt rekommendera till alla där ute. Nu gör jag något som ska kallas powerpilates med lite extra vikter och annat, men pilates har räddat min kropp. Inget snack om den saken. Man får en riktigt stark “core”. Sen jag började med power pilates för 3 år sen ungefär så har det hjälpt allt tycker jag. Har till och med blivit snabbare!

Körde ett pass med Sofia Arvidsson idag faktiskt. Det var roligt, men hon var lite seg. Hon hade redan kört två timmar tennis på förmiddagen och skulle sen till Helsingborg för ett fyspass. Ingen rast ingen ro. Imorgon snor jag hennes tränare Lars Anders Wahlgren och tänkte rasta honom lite på banan. Tyvärr har jag åkt på en förkylning så min puls går upp lite för fort just nu, måste vara försiktig så man inte gör för mycket och tappar för många dagar av träning bara för att jag körde på för mycket med en förkylning.

Mina rack. Ja, Wilson skickade dom till mig förra vecka och jag måste säga att det börjar kännas riktigt bra. Men dom som kom kändes lite annorlunda än den modellen jag fick i New York. Alltså, det ska ju vara samma rack, men ibland känns det helt enkelt inte så bra som man vill. Det jag fick under US Open, också 10 gram lättare, känns inte lika stabilt som dom jag kör med nu. Det känns som att jag håller i ett rack men träffar bollen med ett annat. Alltså halsen, klykan, på mitt rack känns väldigt konstig. Som om kraften från handtaget stannar där och som om kraften från rackethuvudet stannar där med. Svårt att förklara, men racket känns inte “helt”, som om det är en del av et annat rack som är satt på mitt rack. Hmmm… känns som att ju mer jag försöker förklara, desto mer korkad låter jag. Så jag slutar där.