Bienvenido a Miami.

Då var den mest energikrävande resan för året över. Inte den längta men mest energikrävande. Att åka inrikes i USA är bland det jobbigaste som finns tycker jag. Och att åka hela vägen från västkusten till östkusten är helt enkelt kungen av jobbighet. Jag tror jag nämnt det innan att jag inte gillar det, men varje gång blir jag lika irriterad. Nu var alla Sta Alliance flygingar fullbokade så jag fick åka med American Airlines där jag inte har guldkort. Så, då har man inga privilegier kvar. Två väskor att checka in. Det kostar ju att checka in väskor här. 26 dollar för den första och 34 för den andra. Tur att dom inte tog mig för övervikt i alla fall, då hade jag nog exploderat. Alltid fulla plan och amerikanarna reser med mer handbagage än några andra måste jag säga. Jag förutom dom från arabvärlden då. Ja, jag vet, vi tennisspelare är nog dom som reser med mest handbaggage eftersom vi har racken med oss, men just därför är det ju jobbigt när andra gör det med. Dom måste ju rätta sig efter oss, eller hur??? Så man får ofta inte plats med sina rack där man sitter utan som igår, fick jag gå längre bak i planet och lägga dom där. Det betyder ju att jag måste vänta till att alla gått ut planet så jag kan gå bakåt och hämta dom. Gillar inte att behöva vara kvar i ett plan mer än nödvändigt. I alla fall, framme i Miami.

Palm Springs är ju otroligt fint och vädret alltid bra. Så varför inte stanna där och träna? Som jag nämnt tidigare i en blogg, jag gillar inte att vara kvar på ett ställe där jag förlorat. En av fördelarna med att spela tennis är att du har en ny chans nästa vecka att göra bra ifrån dig. Så därför känns det bättre att vara här nu och känna att man tränar inför en ny tävling, en ny chans. Sen har jag väldigt goda vänner här som jag bor hos. Kul att träffa dom igen.

Idag blir troligen en lugn dag igen. Känner fortfarande att jag inte har suget att köra igång med hårdträningen. Men imorgon komme jag börja i vilket fall som helst. Nu har jag ju tid att lägga in en träningsvecka så jag tänkte köra rätt hårt med ett tennispass, ett fyspass och ett styrkepass per dag. Armbågen klarar inte två tennispass per dag under en längre tid, så jag håller mig till ett. Jag tycker det funkar rätt bra faktiskt. Det är inte så att jag kommer glömma hur man slår en forehand och tennis är ju det som sliter mest på kroppen. I alla fall på en gamling som jag.

Det var ju för övrigt här bloggandet började för mig för ett Ã¥r sedan. Och om ni började läsa redan dÃ¥, sÃ¥ vet ni ju att Miami tävlingen är en av dom sämsta tävlingarna pÃ¥ hela Ã¥ret för oss spelare och att jag verkligen hatar den. Jag gillar Miami och som Ã¥skÃ¥dare tror jag tävlingen är väldigt bra. Men för oss spelare är det en av dom absolut sämsta. Ni kan ju gÃ¥ tillbaka och läsa mina första inlägg där jag förklarar lite mer noga om just det. Om ni nu inte tror mig…

Tuff lottning.

Fasen vad skönt det är att vara i solen! Helt sjukt vad mycket mer energi man får. Och här i vykorts-sköna Indian Wells behöver man ju inte titta ut innan man tar på sig shorts och t-shirt och går ut. Inte för att vrida om kniven i såret för er hemma i Sverige, men detta är absolut en av dom största fördelarna med vårat yrke. Att man helt enkelt får följa sommaren större delen av året. Kan bli svårt att avvänja sig när man väl slutar antar jag.

Ja, tuff lottning fick vi mot Jo och Julien. Men inget är ju omöjligt. Servar vi bra är vi svÃ¥ra att bryta. Speciellt här i öknen. Som jag sagt innan sÃ¥ flyger det lite mer dÃ¥ och bollarna fluffar inte upp lika mycket. Jag spelar ju med Robin här, sÃ¥ vi ska nog kunna slÃ¥ in nÃ¥gra ess. Förhoppningsvis. Jag gillar verkligen denna tävlingen. Grymt hotell, bra väder, bra restauranger, trevlig organisation. Det finns bara en sak jag inte gillar. Joint event är ok, men bara om man kan fÃ¥ träna ordentligt. Jag fick träna min första timme onsite idag klockan 17.00 och spelar andra efter 11.00 imorgon. Jag känner mig som en liten unge när jag säger det, men det är inte rättvist. Dubbelspelare fÃ¥r inte boka onsite, men tjejerna fÃ¥r stÃ¥ och spela själva pÃ¥ en bana med sin hittingpartner eller coach. Ja, det gillar jag inte! Har alltsÃ¥ spelat pÃ¥ 4 olika underlag sen i Tisdags. Varför inte skaffa mer banor? Jag menar, det är ju en öken, det finns gott om yta att bygga ut… Men jag gillar verkligen underlaget här. Det är väldigt strävt och dÃ¥ biter spin väldigt mycket. Speciellt kickserven. Det gillar jag! DÃ¥ slipper jag spela sÃ¥ mycket volley, normalt sett. SÃ¥ jag hoppas att golfsemestern inte börjar här imorgon.

Tränade bredvid The Bryans idag, som dom kallas här, och snackade lite skit med dom. En liten rolig eller läskig grej hände dom i Serbien under Davis Cup. Under ett samtal med en reporter fick Mike Bryan, och bara han, frÃ¥gan om hur hans mage var och om han mÃ¥dde bra. Dom tyckte det var en väldigt konstig frÃ¥ga eftersom han mÃ¥dde bra. Senare pÃ¥ den kvällen började Mike mÃ¥ riktigt dÃ¥ligt och det slutade med att han spydde för sitt liv hela natten. Ni som sÃ¥g nÃ¥t frÃ¥n den matchen sÃ¥g ju att Mike inte spelade dubbeln utan Bob Bryan spelade med John Isner. Dom är övertygade om att nÃ¥gon förgiftade Mike och dom misstänker att nÃ¥gon gjort nÃ¥got med hans roomservice. Det har ju hänt förut i idrottens värld…

Ikväll var det spelarfest här. Dom hade lagt ut rätt mycket pengar. Allt gratis som vanligt. Bra mat faktiskt. Sushi, grillbuffé och sen allas favorit. In and Out burger. Ni som inte vet vad det är sÃ¥ är det en hamburger kedja som bara finns i Kalifornien och Las vegas. Världens bästa hamburgare. Sorry Max… Dom hade hyrt in en lastbil frÃ¥n Los Angeles som stod inne pÃ¥ omrÃ¥det och hade en stor lucka öppen pÃ¥ sidan av släpet. Inne var ett stort hamburger kök som dom arbetade i… Om ni kommer över till Kalifornien sÃ¥ ska ni beställa en Double Doubel with grilled onions. Mums!!!

Jag gick till festen med Robin och när vi kommer dit är det ju kameror och tv. Alla spelare mÃ¥ste gÃ¥ pÃ¥ sÃ¥dan här evetns och vi checkar in när vi kommit dit. Efter det ser jag en tjej som jobbar för WTA, hon stÃ¥r och pekar var folk ska gÃ¥. Nu finns tvÃ¥ val av vägar. En till höger där det stÃ¥r en massa kameror och nÃ¥n reporter med mikrofon för intervju. En annan väg är rakt fram direkt till terassen där festen är. Jag frÃ¥gar var man ska gÃ¥, hon skäms lite och säger du kan gÃ¥ rakt fram men Robin ska gÃ¥ till höger… Fan…

DC och flyga cigarr.

Ja, då sitter man och väntar på ytterligare en flight. Sitter just nu i en lounge på LAX, Los Angeles flygplats, och ska flyga till Palm Springs för att sen åka bil till Indian Wells.

Men först Davis Cup. Tack för alla stöttande kommentarer. Inte för att det gör mindre ont att förlora i Davis Cup, men trevligare att läsa än vissa tidningar. Det ska man i och för sig inte göra som idrottsman, läsa tidningar dagen efter. Det finns sÃ¥ mÃ¥nga “experter” som säger vad dom tycker. Det är lätt att sitta med en penna som vapen och tänka ut lite klyftiga saker att säga. DÃ¥ är det skönt att ha folk omkring sig som vet vad dom pratar om. Hur som helst, 2-3 i baken. Vi krigade allt vad vi hade. Alla gav verkligen allt pÃ¥ banan, men det räckte inte. Jag sa i omklädningsrummet till PimPim efter Söndagen att det känns alltid som att man just själv förlorat hela matchen. Han var inte sen att hÃ¥lla med. SÃ¥ började vi jämföra bollar som vi borde spelat annorlunda. En korkad inbrytning av mig och Nalbandian gick bakom mig istället, men framförallt andra sets tiebreak där jag gjorde nÃ¥gra riktigt usla bollar. Jag gör sällan dubbelfel, sÃ¥ när man väl gör ett i ett tiebreak, dÃ¥ svider det ju ännu mer. Andra sets tiebreak är det som jag inte är nöjd med under matchen. Och att vi förlorade sÃ¥klart. Jag är och kommer alltid vara min största kritiker. Vi skulle haft andra set, sÃ¥ enkelt är det. DÃ¥ vet man inte hur det hade blivit. PimPim kontrade med sina “dÃ¥liga” poäng han skulle gjort annorlunda. Det gör fruktansvärt ont att förlora i denna tävling.

Som Gujja slet. Tänk om han hade fÃ¥tt första set mot Nalbandian. Tänk om, tänk om… Jag har gjort det mycket dom sista dagarna. Sov inte mycket efter Lördagen. Inte heller efter Söndagen. Men synd om Gujja. Han sliter alltid in i det sista i sina matcher och tyvärr var det ytterligare en hedersam förlust. Han börjar bli riktigt trött pÃ¥ dom och det förstÃ¥r jag.

Jag undrar varför det inte var slutsÃ¥lt i Söndags. Det var helt ok tryck pÃ¥ läktarna, men jag förstÃ¥r inte varför det inte kunde vara fullt. Det var ju en avgörande 5e match och kvalitén pÃ¥ sporten som presterades var ju i världsklass. OCH det är en landskamp! Jag fick höra att efter Robins match gicks det ut i media och sa att resterande biljetter sÃ¥ldes för 50 spänn. Det kom 120 stycken. Alla mella 7-15 Ã¥r i svenska klubbar fick rabatt pÃ¥ biljetterna under hela helgen. Runt 40 eller 70 sÃ¥ldes. Kommer inte ihÃ¥g exakt, jag har ju rest hela dagen. Var brister det nÃ¥gonstans? Tennisintresset finns där ju. För mig har tennis inte känts sÃ¥ hett pÃ¥ flera Ã¥r som det gör nu. Men ändÃ¥ inte fullsatt. FörstÃ¥r det inte. Men kul att det var bäst drag under dubbeln. Egoistiskt, jag vet… Hoppas vi fÃ¥r en bra lottning i kvalet.

SÃ¥, flyga cigarr frÃ¥gar ni? Ja, det är det vi kallar maskinen som flyger sträckan Los Angeles-Palm Springs. Flygplanet är ungefär lika stor som en cigarr. Man har tvÃ¥ alternativ att ta sig till Palm Springs härifrÃ¥n. FrÃ¥gan: Hyr du en bil eller tar du cigarren? ställs varje Ã¥r…

Flög över med Karlovic i planet och han ser fan längre ut inne i ett flygplan än utanför. Hur nu det är möjligt. Även Federers pappa var på samma flight, men han satt nog ännu längre fram i planet än vad jag gjorde.

Nu när man väl är i Los Angeles borde man kanske ta och besöka gymmet man gick pÃ¥ när jag spelade tävlingen här. Ni vet det där gymmet med “modevisningen” i gymkläder…