Philippe Chatrier.

Centre Court

Här ska man spela efter Federer-Monfils imorgon och sänka kvalitén pÃ¥ tennisen rejält…

Ska bli jävligt kul dock. Kom igen!

Varm, varmare, Washington.

Idag var en sÃ¥n där Washington dag som alla pratar om när det spelas här. Anledningen till att matcherna börjar tidigast klockan 16.00 är att det är sjukt varmt och fuktigt pÃ¥ sommaren. Helgen har varit rätt “kylig”. Bara nästan 30 grader. Men idag var det över 30 grader och minst 80% luftfuktighet. Jag och Horia körde tvÃ¥ timmar och vi var bÃ¥da rätt trötta efter. Felet med mig, ett av dom i alla fall, är att jag svettas som en gris och tappade säkert 4-5kg under träningen. SÃ¥ efter lunchen sÃ¥ började jag känna mig rätt vimmelkantig och fick till slut migrän. Jag har gjort tester och det är omöjligt för mig att “dricka ikapp” mitt svettande och därför händer sÃ¥nt här ibland. SÃ¥ den här veckan har varit riktigt, riktigt bra…!!!

Snackade med Baghdatis igÃ¥r och diskuterade matchen lite. Jag sa att jag tyckte dom spelade riktigt bra och han sa att inte servat och returnerat sÃ¥ bra pÃ¥ hur länge som helst. Kunde du inte väntat en dag till innan du började träffa kulan sÃ¥ bra??? Otrevligt gjort av han… Wawrinka var dock lite coolare. Jag sa “too good” till honom idag och han sa, “I know…” och garvade självklart efterÃ¥t. Stan coachas förresten av Peter Lundgren nu, om ni nu inte visste det.

Imorgon flyger vi till Toronto för att förbereda oss. Lika bra att göra det. Varför stanna här extra dagar när det är annorlunda där? Snackade med Daniel Nestor idag och bestämde träning med dom på Fredag. Alltid kul att träna med världsettor. Ett bra sätt att försöka hitta luckor i deras spel.

Avslutar med lite bilder sÃ¥ att jag slipper skriva sÃ¥ mycket idag. I omklädningsrummet här i Washington hänger omklädningsrumspersonalen (finns detta ordet överhuvudtaget?) upp rack som spelarna har knäckt under som sista Ã¥ren. Av nÃ¥gon anledning finns inget rack frÃ¥n mig frÃ¥n 2008 och 2009. Undrar varför…?!? Men 2010 är en annan story…

Wall of shame.

Mmm, du Astrid! Den där farbror Robert verkar vara en arg jävel...

Men här är kungen av just denna väggen.

Monfils var nog rätt irriterad.

Tänkte avsluta med en helt annan bild. Här i USA är ju reklam A och O när du ska sälja en produkt och ibland känns det verkligen som att dom gÃ¥r till överdrift. Antingen det, eller sÃ¥ har jag varit smutsig hela mitt liv…

3xClean. Guaranteed. Hur smutsig var inte jag innan?

Även en blind höna…

Vad är det för känsla…? Jag känner igen den sÃ¥ väl… Hmmm, vad kan det vara? Jo, just det. Det var ett tag sen. Vinstkänslan. MÃ¥ste erkänna att den känslan är trevligare än den man haft hittills i Ã¥r. Peppar, peppar, ta i trä att den inte försvinner nu, men det är otroligt skönt att äntligen ha spräckt nollan eller kommit pÃ¥ resultattavlan. Och andra klyschor ni vill använda. Helt klart var det ju tvunget att vara den konstigaste matchen pÃ¥ mÃ¥nga Ã¥r som gjorde att vi fick vÃ¥r första vinst. Vi lÃ¥g under med set, 4-2, dom servar vid 30-0. Matchen nästan över. PÃ¥ nÃ¥got sätt bryter vi, matchboll emot oss i tiebreaket, men vinner det ändÃ¥. Sen har vi ett minibreak 3 gÃ¥nger i supertiebreaket men lyckas inte hÃ¥lla vÃ¥ra tvÃ¥ servar i rad nÃ¥gon gÃ¥ng av dom tre tillfällena. SÃ¥ dom fÃ¥r ett minibreak i slutet och det känns som att, ja, det är väl klart att det skulle gÃ¥ Ã¥t helvete det här med. Men vi vänder och lyckas vinna. Som min kompis Tomas Nydahl skrev i ett sms: “Never in doubt.” Jovisst!!!! Otroligt skönt i alla fall. Kan inte säga nÃ¥got annat. Och sen igÃ¥r spelade vi väldigt bra mot polackerna. Skön vinst. Nu väntar vi till Lördagen för att spela vÃ¥ran semi. Bra svensktävling här för övrigt. Robin kvarten och Simon vann sin första igÃ¥r i par med Paul Hanley som vanligt. Trodde Simon och Paul skulle fÃ¥ det lite jobbigt igÃ¥r. Dom fick möta alternates istället. Normalt sett sÃ¥ är det oftast bättre att möta alternates, men eftersom dom frÃ¥n början skulle möta wild cards, sÃ¥ var alternates i detta fallet en sämre lottning i form av Seppi/Bolelli. Men det gick smärtfritt. Bra vinst.

Speakern här är inte sÃ¥ bra tycker jag. Otroligt konstiga frÃ¥gor till spelarna som gÃ¥r pÃ¥ centercourten. Men konstigast var i alla fall presentationen till matchen Rochus-Monfils. Gael presenteras med sin ranking och vilket nummer han är seedad i tävlingen. Allt bra sÃ¥ lÃ¥ngt. Sen lägger han till, “Gael is feeling sick today but he will go out and give it a try today.” Bra sagt. Tomte! Undrar om nÃ¥gra gamblers hörde det pÃ¥ läktaren… Dom mÃ¥ste i alla fall kännt sig bra när Olivier vann första set efter rätt dÃ¥ligt spel. Nu vann Monfils i alla fall, sÃ¥ det var väl inget konsitgt. Men ännu mera korkat är väl att Monfils tydligen skrev pÃ¥ sin Twitter sida att han var sjuk. Smart…

Jag, Robin och Magnus gick till en “all you can eat” Japansk restaurang i Tisdags. Ingen buffe utan du beställer 5 rätter Ã¥t gÃ¥ngen och fÃ¥r fortsätta beställa hur mÃ¥nga gÃ¥nger du vill. Äter du inte upp dina beställningar fÃ¥r du betala straff. Men jag tror inte restaurangen skulle gÃ¥ runt om alla kunder käkade som vi. Dom har nog inte räknat med 3 stora svenskar skulle komma förbi. Efter tre beställningar var jag rätt mätt mÃ¥ste jag säga och rullade tillbaka till hotellet. Kändes som jag skulle spricka.

Har inte vågat ställa mig på vågen den här veckan. Allt godis, tårtor, kakor, glassar som ligger i spelarloungen och viskar mitt namn är för svåra att motstå. Var är min karaktär???

På hotellet har dom tv-kanalen ESPN America. Känns som man får det bästa av två världar. Kunna kolla på ESPN och slippa vara i plastlandet USA. Kollar på NHL varje dag. Kunde vara tråkigare.