Gratis middag för Hor(i)a.

Mer designade byggnader har jag nog aldrig spelat tennis i. Det känns som man landat i nåt Salvador Dali landskap och det sista man tänker på när man ser byggnaderna är tennis. Men skitcoolt är det. Riktigt läckra byggnader. Bra att spela tennis i då…? Nja, allt som är snyggt är inte bra. Jag har inte varit i byggnaden där centern är och kommer väl inte vara det förrän på Fredag eller så. (Om vi nu är var så länge.) Men där vi tränar och där bana 1 ligger känns det som att vi spelar i ett museum där besökarna kan se lite på oss också. Nu är det väl ett slags museum i och för sig vad jag vet och har sett. Det känns lite konstigt faktiskt. Och sen att spela tennis där ena väggen är av glas och den andra är inte av glas gör att det blir olika belysning på banan så det blir svårare med avståndsbedömningen. Sen är det väl lite värre att när det regnade i Lördags så regnar det in. Matcherna i en inomhusturnering fick alltså avbrytas på grund av regn. Låter sådär va…?

Tycker det är lite konstigt hur en 500 turnering får ha det så eftersom Metz har fått mycket skit över sin bana 1 som har en glasvägg. Men som sagt, skitcoolt ser det ut i alla fall.

En sida ljus och en sida mörk på kvällen.

Man ser det inte så bra på fotot måste jag säga, men ingen bra belysning.

Centern då? Jag byggnaden är otroligt läcker. Mer kan jag inte säga för jag har inte varit där.

Centern by night.

Centern by day.

Var tvungen att bjuda min Hor(i)a på middag idag. Har lyckats skaffa mig en ny career high ranking medans jag har vilat. 12 är den nya siffran. Och gladast med det är att jag nu slipper säga att 13 var den bästa ranking jag nådde. Oturs siffra ju!!! Det är en gammal sed att den som får en ny carrer high bjuder på middag. Nu var det nog lite jobbigare förr om åren när det var tjogoelva svenskar på varje turnering. Så jag slapp väl billigt undan. Hur som helst är det alltid en otrolig känsla att få en ny bästa ranking. Riktigt stolt blir man. Nu pratade vi inte så mycket under middagen eftersom Horia skaffat sig en iphone och leker med den som ett barn som precis fått en ny leksak i present på julafton…

Fram med suspensoaren igen. Isner står på andra sidan nätet nu igen. Även om vi inte behövde möta honom i lottningen i Peking. Nu spelar han med Kevin Anderson. Vad fan måste han alltid spela med storservare för?!? Behöver väl inte säga att det är en tuff lottning.

Intressant match mellan Butorac/Rojer-Fyrstenberg/Matkowski. Håller på polackerna. Undrar varför. Ska köpa popcorn.

I Spanien verkar dom ju gilla design mer än dom flesta länder. Det gäller även hotellen vi bor på under tävlingarna här. i mitt badrum så är dörren till toaletten av glas. Lite sådär om man inte bor själv var min första tanke. I natt fick jag en annan… Skulle upp och pinka mitt i natten. Sjukt trött och gående som en zombie går jag med full fart med huvudet före rakt in i dörren. Är ju omöjligt och se när man är så trött!!! Kände mig rätt korkad och kollade nästan runt omkring mig om någon såg det…

AAAAAAAAAAAAAAAJ! Fan.

Magnetröntgen för foten i morgon. Hoppas dom hittar vad som gör ont och att det inte är något allvarligt.

Centern till vänster. Träningsbanor och bana 1 till höger.

Mental jätte.

Ja, nu gäller det att visa sig från sin starka sida. När jag skriver detta sitter jag på planet från Paris till Casablanca. Och det känns som man är på väg att göra någonting nytt. Det känns lite som att jag ska ut på ett äventyr. För det är lite så jag förbereder mig inför denna vecka. Att det kommer att vara en helt ny upplevelse. Jag är inställd på att det mesta inte kommer att funka eftersom det är just detta som alla andra spelare sagt till mig. Jag har bara varit i Afrika en gång tidigare när jag spelade challengern i Tunisien för några år sedan och den var ju faktiskt helt ok, så jag hoppas att det inte är värre här. Även om norra Afrika ska vara mer likt södra Spanien än resten av sin egen kontinent. Hur som helt, jag känner mig så förberedd som jag någonsin kommer bli. Får se hur resultatet blir.

Tränade med Fabrice Santoro igår på Roland Garros och under ett sidbyte frågade han var jag ska ta vägen näst. Casablanca sa jag, har du varit där? ”Yes, and I hate it!!!!!”, kom till svar. Precis den reaktionen jag ville ha ju… Han fyllde i med fler skräckhistorier än dom som andra spelare sagt. Känns som att det är rätt ställe för mig. Eeeeeh… Hur som helst, det är alltid kul att komma till ställen som man aldrig varit på. Det är nog lite därifrån äventyrskänslan kommer. Fabrice spelar för övrigt lika jävla äckligt som vanligt.

Han berättade även att han numera är tävlingsledare för tävlingen i Metz. Så han har lite av samma problem som Thomas Johansson och Jonas Björkman har med Stockholm Open, nämligen veckan som den spelas.

Alltså, Metz ligger efter Us Open men innan Asien-svängen med Shanghai som avslutning. Stockholm ligger efter mastersturnerineng i Shanghai men först ut i Europa-svängen som avslutas med 500 turneringar och mastersturneringen i Paris. Alltså, båda veckorna ligger lite i kläm och det är inte lätt att locka dit spelare. Men skillnaden som jag ser det och som är tur för Metz. Det är ju just det faktum att det är en fransk turnering. Och det finns så otroligt många franska spelare. Det är ju nämligen så att det är hemmaspelarna plus dom topseedade som sätter folk på läktarna. Frankrike har 12 spelare topp 100. Sverige har en. (Öka Gujja…!!!)

Jag ska spela med Horia Tecau igen nere i Casablanca. Hoppas jag kan vara i bättre mental form den här gången. Lite sjukt hur det blev så att vi ska spela denna vecka faktiskt. Jag hade tur, kors i taket! Horia var anmäld 2 veckor innan med Christopher Kas. Jag anmälde mig inte för jag ville inte spela. Men som sagt, ”träningslägret” i USA gjorde att jag måste spela. Jag letade febrilt efter spelare att lira med. Men, det gick fan inte att hitta. Alla var upptagna eller ville inte spela. Inte nog med det, dom singelspelare som jag gärna hade spelat med, ville inte spela dubbel för om dom förlorar så vill dom ju åka till kvalet i Monte Carlo. Ingen lätt sits jag hamnade i. Jag frågade Richard Gasquet, Olivier Rochus, Julian Knowle, Arnaud Clement, Bruno Soares, Marcelo Melo, Karol Beck, Lukasz Kubot och Frantisek Cermak. Alla sa nej. Jag kände mig lika het som en Piggelin på Nordpolen. Gasquet hade nog spelat med mig, men kunde inte säga ja eftersom han inte visste om han fick WC till Monte Carlo eller ej. Nu fick han det, men fick reda på det för sent.

Jag har vid det här laget gett upp hoppet och siktar in mig på en vecka ledigt med träning. Helt plötsligt slår mig tanken att det hade ju varit så bra om jag och Horia hade spelat denna vecka för att se om vi kompletterar varandra eller ej. Men då måste ju Kas skada sig eller dra sig ur utav någon annan anledning. Inom en timme får jag ett sms från Tecau som säger att Kas inte kan spela och undrar om jag hittat någon eller om vi kan spela. Den tillfälligheten är ju helt sjuk så jag passade på att tänka att jag vill ha 10 miljoner Euro också. Pengarna har uteblivit, men jag spelar med Tecau. Så vi signar in idag klockan 18.00 lokal tid.

Så nu är det alltså dags att spela Casablanca för första gången i mitt liv. Får se hur det blir. Om jag nu låter riktigt arg i min nästa blogg så vet i nog varför…