Världens högsta blogg.
August 1, 2010 by robert
Filed under Uncategorized
Jag måste nog slå något slags rekord idag. Jag sitter på planet mot Washington och bloggar. Tror inte det är många som har gjort det så här högt uppe i luften. I alla fall inte nån Svensk. Eller jo, den där satans austronauten Fuglesang kanske. Fan. Så högt kommer ju jag aldrig komma. Hur som helst. Lite lattjo lajban känns det i alla fall.
Det jobbiga med att spela kvällsmatcher nära helgen är att om du torskar mÃ¥ste du fixa flygbiljett till nästa ställe direkt och eftersom det är sÃ¥ sent sÃ¥ köper du ju biljetten samma dag som du ska flyga. Och det kan bli rätt dyrt. Som idag. Jag väntade efter matchen igÃ¥r tills klockan var 01.30 sen ringde jag min reseagent i Tyskland, men han sov fortfarande. Han skulle fixa nÃ¥t sa han och jag gick upp klockan 07.00 för att kolla. Sjukt trött ser jag att det inte passar sÃ¥ bra och ringer igen. Till slut hittar vi nÃ¥gonting men eftersom allt var mer eller mindre fullbokat, sÃ¥ fick man bita i det sura äpplet och betala. Normalt sett löser det sig mycket bättre än idag, men ibland fÃ¥r man helt enkelt inse att det kostar att ligga pÃ¥ topp…
PÃ¥ topp ja… nja. det var jag inte igÃ¥r. Jag är fan i mig sämst i världen pÃ¥ tennis ibland. Helt katastrofal och bedrövlig. Vet inte var det kom ifrÃ¥n, men jag var sÃ¥ dÃ¥lig igÃ¥r att jag funderade pÃ¥ avsluta karriären mitt i matchen och betala tillbaka allas biljettpriser som kommit för att titta. Sen kom jag pÃ¥ att dom var ju där för Andy Murray som spelade innan oss. Jag vet inte vad det är med Los Angeles i Ã¥r, men vädret har varit skit. Eller nej, inte skit. Det är soligt och blÃ¥ himmel under dagen, men pÃ¥ mornarna och kvällarna är det rätt kallt faktiskt. IgÃ¥r var det runt 15 grader om inte mindre när vi spelade och förutsättningarna var helt annorlunda. Istället för hög studs, var det lÃ¥g. Istället för en livlig boll, spelade vi med en stenkula. Istället för hÃ¥rt strängat var du tvungen att spela med lösare. Självklart är det inte första gÃ¥ngen det var sÃ¥ här, men igÃ¥r hittade jag inte känseln alls. Och var sämst i världen. Igen…
Nu kommer vi till Washington och varmt väder i alla fall. Det är så varmt där att matcherna spelas inte för 16.00 varje dag. Det gillar jag. Jag är ingen morgonmänniska. Vad jag inte förstår är att singelkvalet spelas under dagen varje år och folk krampar till höger och vänster. Det är otroligt fuktigt där med. Så när någon har kvalat in är dom ju rätt möra oftast. Känns inte rättvist. Nu hoppas jag på två bra träningspass imorgon så man kan glömma eländet från igår. Ett av passen blir sent, 18.00-19.00 så vi får spela under elljusen och vänja oss lite vid det. Varje match kommer ju spelas under lysen och lika bra att göra vad man kan för att förbereda sig så proffsigt som möjligt.
En otroligt tråkig grej har hänt i Washington. Sergei Bubka Jr. blev hämtad av tävlingstransporten från flygplatsen. Sen gick det otroligt snett. Bilen kraschade på vägen till hotellet med en lastbil och han fick åka till sjukhus och sy 12 stygn i pannan. Inte roligt. Inte roligt alls.
Hur som helst känns det skönt att kunna titulera mig världens högsta bloggare. Från Sverige. På det här planet. På plats 2C. Yes!
Vi vann! Fan också!
July 29, 2010 by robert
Filed under Uncategorized
Både bra och dåliga nyheter idag. Och nej, överskriften betyder inte att jag blivit über-kaxig. Börjar med dom dåliga. Det blir inget Playboy Mansion imorgon. Irriterad!!! Men inte för att vi vann, för jag fick oss att spela på Fredag istället för imorgon. Eller nja, inte upp till mig. Men jag trodde att när vi fick Fredagsmatch att Playboy var klart. Men då har turneringen slutat med denna aktivitet i år tydligen. Utan att säga till ATP och det fick vi reda på idag efter matchen. Gråtfärdig frågade jag om det verkligen var sant. Och ja, det var det. Nu hade ATPs mediaperson en kontakt inne på Playboy Mansion och hon försökte den vägen med. Men icke, det gick inte heller. Så sorry grabbar, inga bunnys i år heller. Fan också.
Skönt att äntligen vinna en match i Los Angeles i alla fall. Jag var inte alls nöjd med vårat spel, det var inte Horia heller för den delen. Men det är otroligt skönt att kunna vara i en position där man kan säga att man inte är nöjd med spelet men ändå vinna. Det är en otroligt skön känsla att ha. Vi kände oss båda nervösa, vilket kanske är naturligt när det är första matchen på hardcourt, sen mars. Men ju längre matchen led så kom vi mer och mer in i rytmen som vi sökte och vi är väldigt nöjda med att vinna idag.
Allt började skit förresten. Jag var riktigt irriterad pÃ¥ domaren frÃ¥n första början och ville ärligt talat göra vad Foppa ville göra med Börje, alltsÃ¥ dra pÃ¥ honom en smäll… Fergus Murphy, som vi hade idag var lika nonchalant som vanligt. Jag var dock irriterad hela dagen av nÃ¥gon anledning och dÃ¥ är jag inte guds bästa barn, det vet jag. Men gör ditt jobb! 12.02 gÃ¥r jag och Horia pÃ¥ banan och dÃ¥ stÃ¥r Tursunov och Gulbis fortfarande pÃ¥ banan och bollar in. Murphy bara stÃ¥r och tittar pÃ¥. Jag sa till honom direkt att du fÃ¥r ju säga till dom 10 minuter innan att dom ska gÃ¥ av banan. Vi ska ju faktiskt spela match. Ja, jag vet sa han, men dÃ¥ slÃ¥r dom nog ihjäl mig. Det svaret blev jag rätt paff pÃ¥.
Undrar hur länge jag och Horia hade fÃ¥tt värma pÃ¥ banan om Tursunov och Gulbis skulle mötas i singel efter oss… Inte länge. Under början av matchen hade jag lite diskussioner med honom fast han var rätt ointresserad och en gÃ¥ng sa han bara, “What can I do for you, Robert?!?” Som domare ska du väl försöka lugna ner spelare och inte fÃ¥ dom ännu mer förbannade? Synd att inte alla kan vara som vÃ¥ran svenske domare Mohamed Layani. Det är omöjligt att bli förbannad pÃ¥ den glade jäveln…
Innan matchen var jag dock övertygad om att vi inte skulle vinna. Jag hade ju glömt mina röda kalsonger. Spelar alltid i röda kalsonger av nÃ¥gon anledning. Nej inte samma, jag har flera. Lika bra att säga det. Jag har inte ett par som jag STÄLLER pÃ¥ tork i en hörna efter varje match… Nu vann vi ändÃ¥. Konstigt.
Grym middag ikväll på Belmont Cafe. Leta upp det om ni är i stan. Avslappnat ställe med bra mat och bra barhäng. Ligger väldigt bra också mellan heta papparazi hak.
You can not be serious?!?
July 27, 2010 by robert
Filed under Uncategorized

Klip
Gissa om jag är glad!!! Jag kan spela denna veckan med. Senorna kom äntligen. Det hade varit rätt svÃ¥rt att spela med tomma rack. SÃ¥ nu känns allt bättre. Ligger i sängen och bloggar medans min favorit show är pÃ¥ tv, The Daily Show with Jon Stewart. SÃ¥ nu känns allt bättre. (Sorry för högerfoten i fotot dock…)
Vi bor lite off i Ã¥r eftersom dom inte hade lika mÃ¥nga rum pÃ¥ hotellet Sunset Marquis som förra Ã¥ret, ett av mina favorit hotell pÃ¥ touren. SÃ¥ det fÃ¥r bli taxi lite här och där. Det är just en av dom saker som gör att jag inte tÃ¥l Los Angeles. Man mÃ¥ste ha bil precis överallt. SÃ¥ är det i och för sig nästan överallt i USA, men i Los Angeles framförallt. Eftersom träningen gÃ¥tt rätt bra dom sista dagarna bestämde vi oss för att bara köra ett pass idag. SÃ¥ eftermiddagen spenderade jag med att njuta av lite amerikansk kultur. Jag Ã¥kte till ett shoppingmall. Blev inte mycket shoppande idag dock, bara nÃ¥gra böcker. En av böckerna jag köpte har jag redan köpt tvÃ¥ gÃ¥nger innan, men jag har en förmÃ¥ga att glömma den nÃ¥gonstans. SÃ¥ hoppas att tredje gÃ¥ngen gillt gör att jag kan läsa den nu…
Vi spelar ju pÃ¥ universitetet UCLA. Eller “uckla” som jag alltid brukade säga pÃ¥ svengelska när jag gick i college. Drygt 30.000 studenter gÃ¥r pÃ¥ skolan här och det känns som man är i en mellanstor stad i Sverige. Sjukt. Gymmet pÃ¥ skolan är av världsklass och ett av dom absolut största jag varit i nÃ¥gonsin. Dom har till och med en klättervägg. I ett skolgym… Sjukt. Vi byter ju om i killarnas och tjejernas tennisomklädningsrum här och äntligen har dom renoverat dom. För dom var rätt slitna och äckliga Ã¥ren innan. Nu är allt fräscht och dom har satt in nya skÃ¥p, mattor, handfat och annat. Varför berättar jag detta? Jo…
Häromdagen var det en Keith Urban konsert här, orkade inte gå, och dagen efter var det uppvisningsmatch mellan Agassi och McEnroe. Dom drog in 500.000 dollar till välgörenhet. Dom är bra på sånt här, det måste jag säga. Men nu är det inte det jag ville säga. Matchen mellan Agassi och McEnroe slutade 6-4, 6-2 till Andre. Det är här överskriften kommer in. Efter att John förlorade uppvisningsmatchen, UPPVISNING, så var han så förbannad att han gick in i omklädningsrummet och svingade ett av dom nya skåpen sönder och samman. Send the bill to me hade varit hans svar på situationen. När James Blake fick reda på storyn idag hade han bara skakat på huvudet. Jag gillar John och han var en av mina favoritspelare att titta på när jag växte upp, men ibland är han fan bara för mycket.
Imorgon är det kids day som gäller klockan 12.00 sÃ¥ vi tränar 11.00 och sen blir det gym pÃ¥ eftermiddagen. Match pÃ¥ Onsdag, Playboy pÃ¥ Torsdag. SÃ¥ vi kan ju tyvärr inte vinna pÃ¥ Onsdag eftersom jag helt enkelt inte kan missa Playboy Mansion. Stället skulle mÃ¥ bra av ett besök frÃ¥n mig…
Ha en underbar dag! Ääääh!!!
July 25, 2010 by robert
Filed under Uncategorized
SÃ¥, dÃ¥ var det slut pÃ¥ det roliga och positiva bloggandet! Det tog i alla fall nÃ¥gra dagar! Jag fick mig en tankeställare igÃ¥r. Jag är nog rätt otrevlig pÃ¥ Amerikanska. Nu vet jag nÃ¥gra som säger, bara pÃ¥ Amerikanska??? Tyst med er! Vad menar jag? Jo, ni vet ju nog redan vi det här laget att jag inte är superförtjust i att vara i USA. Mest för hur större delen av folket är. Hade problem med det redan när jag bodde här och gick pÃ¥ college. Har svÃ¥rt för falsk “trevlighet”. AlltsÃ¥, det slog mig igÃ¥r när jag gick till Starbucks att jag kan nog anses som rätt otrevlig här i plastlandet. (Ja,ja, fÃ¥ det ur erat system…. otrevlig pÃ¥ andra ställen med. Ok, ok.)
Hur som helst, jag gÃ¥r in och beställer en tall latte. Hur fan dricker folk storlek venti förresten? Vem behöver sÃ¥ mycket kaffe? När jag betalat säger han “You have a wonderful day, sir!” Thank you säger jag och tänker direkt, överdrivet men tack… Jag ställer mig och väntar pÃ¥ min latte, fÃ¥r den efter en minut och baristan säger “You have a wonderful day, sir!”. Mmmmm säger jag. När jag ska gÃ¥ ut genom dörren säger bÃ¥da i kör, “You have a wonderful day, sir!”. AlltsÃ¥, dÃ¥ brinner det redan i min hjärna och jag vill bara vända mig om och be dom hÃ¥lla… Det kanske bara är jag eller sÃ¥ är det alla Ã¥r jag spenderat i detta landet och det blir för mycket rätt fort numera. Men jag köper det. Jag är otrevlig pÃ¥ Amerikanska. OcksÃ¥.
Sen hade jag alla spelares mardröm i bilen igår. En chaufför som vägrar sluta prata. Det gick så långt att hon startade nya konversationer varje minut och kulminerade med att hon sa att hon så gärna ville komma ut till Indian Wells något år. I år hade hon precis opererat sig och hennes mamma tyckte inte det var en bra ide. Min chaufför var närmare 50. Men man lyssnar väl alltid mamma. Dock inte så intressant. Och så skriver jag om eländet så det blir ju dubbelt så tråkigt.
Lite kul att vara tillbaka i L.A. i alla fall. Staden som välsignats med det bästa vädret i världen. Mellan 25-30 och sol praktiskt varje dag. Man behöver liksom inte titta ut genom fönstret för att veta om man ska ta shorts eller ej. Det har dock varit varmare i Sverige än dom senaste dagarna här. Sjukt. Det faktum att jag aldrig vunnit en match här ekar dock i huvudet. Hoppas kunna ändra pÃ¥ det. Men Horia tyckte det var ok ändÃ¥ om vi skulle torska, bara det blir som det “brukar” för mig. AlltsÃ¥ första runda här och sen vinst Washington. It’s a fair trade som han sa. Och ska jag vara ärlig sÃ¥ är det helt ok med mig med!!!
Har det lite jobbigt. Jag har slut på senor. Min sponsor var i Båstad och han är en bra polare till mig. Vi beställde mer från Australien, där Klip kommer ifrån, och blev lovade att Fed Ex skulle ha det här igår för mig. Det har suttit fast i tullen och kommer tidigast Tisdag. Rätt jävla jobbigt om jag får säga det. Jag har så jag kan sträna om 2 rack till, men med 0.05 mm tjockare natursena. Så ändå inget vidare. Dock ska jag få några set på Måndag från kontoret i San Diego. Men jag gillar verkligen inte situationen eftersom jag vill ha kontroll på allting så jag kan förbereda mig på rätt sätt.
Jag tycker ATP kunde nog gjort ett annat musikval när dom gjorde uncovered-videon…
L.A. here I come!
July 21, 2010 by robert
Filed under Uncategorized
Jag mÃ¥r rätt bra nu mÃ¥ste jag säga. Det har varit nÃ¥gon kommentar här och där att jag varit otroligt positiv i mina inlägg. Det stämmer nog, men det är ju svÃ¥rt att vara annat när man spelat sina favorittävlingar och varit i final i en och vunnit den andra. Men nu är jag pÃ¥ väg till USA sÃ¥ det kommer bli en ändring pÃ¥ det. Hoppas ni har ursäktat denna positiva period i mitt liv. Har den varit lika hemsk för er som för mig…?
Till alla nya läsare, för jag antar ett det kommit en eller tvÃ¥ efter cirkusen som var BÃ¥stad. Välkomna. Hoppas ni förstÃ¥r ironi…
Nu sitter jag i en lounge pÃ¥ Münchens flygplats. Jag har nog den värsta connection i mitt liv. Jag landade ca 08.10 i morse och flyger 15.45 till Los Angeles. Men vad gör man inte för att sitta ordentligt? Anledningen till denna otroligt jobbiga flight är att jag hade över 350.000 bonuspoäng pÃ¥ mitt Scandinavian Airlines kort och bokade en resa för 110.000 av dom. Jag frÃ¥gade efter business klass men det fanns bara första klass ledigt. Usch vad jobbigt… SÃ¥ att sitta här i 6-7 timmar klarar jag nog för att sitta sÃ¥ bra i planet.
Jag landar klockan 19.05 i Los Angeles men fick till svar att sÃ¥ sent hade dom inga förare för att hämta pÃ¥ flygplatsen. Visste inte att 19.05 var mitt i natten… Man vänjer sig otroligt snabbt vid perfekta turneringar som Swedish Open. Ingen frÃ¥ga är omöjlig där. SÃ¥ det fÃ¥r bli taxi till hotellet dÃ¥. Sen ska jag fan i mig klara av att besöka Playboy Mansion i Ã¥r. Dom senaste tvÃ¥ Ã¥ren har jag missat det. Om ni nu inte kommer ihÃ¥g sÃ¥ pÃ¥ Onsdagen under turneringen anordnas ett besök för nÃ¥gra spelare till Hugh Hefners lilla hus. BÃ¥da Ã¥ren har jag varit med pÃ¥ listan men spelat match just den dan sÃ¥ det har gÃ¥tt Ã¥t pipan. Som jag sa förra Ã¥ret, jag och Hugh har nog mycket gemensamt och borde sitta ner över nÃ¥gra single malts för att byta stories… Tror dock han har nÃ¥gra fler än jag. Men han har ju aldrig varit i BÃ¥stad pÃ¥ sommaren i och för sig sÃ¥ man vet ju aldrig!!!
Horia anländer på Torsdag så jag ska kolla med en college kompis som är tränar på ett college nu om han kan skicka över en spelare så jag kan träna. Ska bli kul att träffa gamla kompisar igen. Som jag sa innan, det kommer att bli en lång resa det här och just nu känns det verkligen som att skippa New Haven vore en bra ide. Men allt beror ju på hur vi spelar.
Till sist måste jag bara skriva att jag led verkligen med Robin efter hans finalförlust. Jag vet ju hur mycket den här turneringen betyder för honom. Men jag förstår även den press som sätts på honom. Den lilla media cirkus som var runt mig den veckan var ju 1000% mer för honom. Sen känner ju alla igen honom. När Båstad är som det är på sommaren och Robin har blivit den världsstjärna han är, ja då kan det vara riktigt svårt att fly undan och lyckas slappna av. Kanske var det därför hans spel aldrig släppte ordentligt? Men en sak vill jag säga. Det är sjukt starkt att gå till final på den här nivån utan att känna bollen i racket. Sjukt starkt!
Till sist vill jag bara säga tack till världens bästa mamma, min!!! Ja, min mamma är bättre än din… Du ställer alltid upp och jag tar det aldrig för givet. Att gÃ¥ upp 04.00 i morse för att köra ner mig till Malmö för att ta tÃ¥get till Kastrup… Kan bara säga tack!!!!!!!!!
Nästa inlägg kommer komma frÃ¥n plastlandet i väster i deras mest tecknade stad. Kommer nog vara otroligt positiv där med…
27e gången gillt.
July 19, 2010 by robert
Filed under Uncategorized
Det här borde man nog inte säga som tennisproffs, men jag är sjukt bakis idag. Det blev en hel del igår. Men fantastiskt rolig kväll på Loft. Ska man fira så ska man fira, tycker jag. Inget att skämmas över. Ibland måste man helt enkelt ha en riktigt rolig kväll. Och det hade vi igår. Jag och Horia, tjejerna från players och andra kompisar bland annat Sean Frost, min sponsor med Sergio Tacchini och Klip strings. Sean är en kompis sen länge och vi har hjälpt varandra under många år.
27e gången gillt? Nja så ofta har jag nog inte startat i Båstad, men det känns nästan som det. Att äntligen få vinna, ja, det känns verkligen som en tung sten lyfts från mina axlar. Det är verkligen en titel som jag saknat. Jag vågar inte nypa mig i armen för den sommar vi har jag och Horia är bara helt overklig. Helt tecknad. Matchen i sig igår var nog ett sömnpiller för många skulle jag tro. Det var verkligen inget skönlir och tyvärr blir det så ibland. Jag tycker att jag började riktigt bra och spelade helt ok i större delen av första set, då Horia inte var på topp. Sen i andra så försvann jag mer och mer. Tycker själv jag var rätt usel ett tag, men då tog Horia tag i saken och spelade riktigt bra på slutet. Skönt att vi kan komplettera varandra så. Det är det som funkat rätt bra på senare tid, när en spelar dåligt har den andra tagit sitt ansvar och höjer nivån. Så andra set har jag verkligen Horia att tacka för.
Det var mycket nerver med i matchen, men jag kände mig som sagt bra i början av den. Sen när vi inte kunde hålla dom break vi fixade kände jag att det blev tajtare och tajtare. Horia sa efter att han var riktigt nervös i början för han visste hur mycket jag verkligen ville vinna denna titeln. Och när det är mycket nerver med i en match, då kan det bli rätt mycket misstag. Men som jag sa i talet, vi spelade inte våran bästa tennis idag, men vi vann så det skiter jag i.
Horia skulle flugit redan igÃ¥r kväll men av nÃ¥gon konstig anledning ändrade han sin flight och stannade kvar… Vi skickade lite sms idag och han sa bland annat att han fattar inte vad som har hänt med allt folk i världen under tiden han var i BÃ¥stad. Alla är sÃ¥ fula… Tror han gillade dom svenska tjejerna… Sen sa han även att detta var den bästa veckan i hans liv. Det är rätt bra betyg Ã¥t Sverige och BÃ¥stad tycker jag.
Tack alla igen som sagt grattis och stöttat. Det är otroligt skönt att känna stödet frÃ¥n er alla. Hoppas vi kan fortsätta sÃ¥ att det inte slutar…
Fick en frÃ¥ga av en reporter pÃ¥ presskonferensen efter mathcen om Wimbledon förändrat mitt liv pÃ¥ nÃ¥got sätt. Ja, titta runt omkring dig, svarade jag. Det sitter 10-15 reportrar och intervjuar mig just nu… Det gjorde det inte förut.
Det blev svårt att fortsätta mitt tacktal när jag ville tacka min familj och mina vänner. Det blev känsligare än vad jag trodde. Jag kunde inte säga så mycket för jag var på väg att bryta ihop. Det räcker om Federer och Murray grinar i sina tacktal. Där behöver jag inte kasta mig in. Men otroligt skönt att få vinna framför alla som följt mig hela livet mer eller mindre. Tror nog inte mamma varit så nervös nån gång innan när jag spelat. Kul!
På Onsdag bär det av till USA för 6 veckor där. Nu känns det på tok för länge eftersom vi tjänat ihop så mycket poäng och borde nästan bara koncentrera oss på dom större tävlingarna. Men vi är redan anmälda och resorna redan bokade, så vi drar. Schemat är med förra årets resultat inom parentes, Los Angeles (1a runda), Washington (Vinst), Toronto (2a runda), Cincinnati (2a runda), New Haven (semi) och US Open (3e runda). Spelar vi bra under resan så skippar vi nog New Haven och sticker till New York för att träna inför årets sista Grand Slam. En match i taget dock!
Och playerstjejer… “blondinbella-inlägget” kommer. Jag har ju lovat.
DC och flyga cigarr.
March 9, 2010 by robert
Filed under Uncategorized
Ja, då sitter man och väntar på ytterligare en flight. Sitter just nu i en lounge på LAX, Los Angeles flygplats, och ska flyga till Palm Springs för att sen åka bil till Indian Wells.
Men först Davis Cup. Tack för alla stöttande kommentarer. Inte för att det gör mindre ont att förlora i Davis Cup, men trevligare att läsa än vissa tidningar. Det ska man i och för sig inte göra som idrottsman, läsa tidningar dagen efter. Det finns sÃ¥ mÃ¥nga “experter” som säger vad dom tycker. Det är lätt att sitta med en penna som vapen och tänka ut lite klyftiga saker att säga. DÃ¥ är det skönt att ha folk omkring sig som vet vad dom pratar om. Hur som helst, 2-3 i baken. Vi krigade allt vad vi hade. Alla gav verkligen allt pÃ¥ banan, men det räckte inte. Jag sa i omklädningsrummet till PimPim efter Söndagen att det känns alltid som att man just själv förlorat hela matchen. Han var inte sen att hÃ¥lla med. SÃ¥ började vi jämföra bollar som vi borde spelat annorlunda. En korkad inbrytning av mig och Nalbandian gick bakom mig istället, men framförallt andra sets tiebreak där jag gjorde nÃ¥gra riktigt usla bollar. Jag gör sällan dubbelfel, sÃ¥ när man väl gör ett i ett tiebreak, dÃ¥ svider det ju ännu mer. Andra sets tiebreak är det som jag inte är nöjd med under matchen. Och att vi förlorade sÃ¥klart. Jag är och kommer alltid vara min största kritiker. Vi skulle haft andra set, sÃ¥ enkelt är det. DÃ¥ vet man inte hur det hade blivit. PimPim kontrade med sina “dÃ¥liga” poäng han skulle gjort annorlunda. Det gör fruktansvärt ont att förlora i denna tävling.
Som Gujja slet. Tänk om han hade fÃ¥tt första set mot Nalbandian. Tänk om, tänk om… Jag har gjort det mycket dom sista dagarna. Sov inte mycket efter Lördagen. Inte heller efter Söndagen. Men synd om Gujja. Han sliter alltid in i det sista i sina matcher och tyvärr var det ytterligare en hedersam förlust. Han börjar bli riktigt trött pÃ¥ dom och det förstÃ¥r jag.
Jag undrar varför det inte var slutsÃ¥lt i Söndags. Det var helt ok tryck pÃ¥ läktarna, men jag förstÃ¥r inte varför det inte kunde vara fullt. Det var ju en avgörande 5e match och kvalitén pÃ¥ sporten som presterades var ju i världsklass. OCH det är en landskamp! Jag fick höra att efter Robins match gicks det ut i media och sa att resterande biljetter sÃ¥ldes för 50 spänn. Det kom 120 stycken. Alla mella 7-15 Ã¥r i svenska klubbar fick rabatt pÃ¥ biljetterna under hela helgen. Runt 40 eller 70 sÃ¥ldes. Kommer inte ihÃ¥g exakt, jag har ju rest hela dagen. Var brister det nÃ¥gonstans? Tennisintresset finns där ju. För mig har tennis inte känts sÃ¥ hett pÃ¥ flera Ã¥r som det gör nu. Men ändÃ¥ inte fullsatt. FörstÃ¥r det inte. Men kul att det var bäst drag under dubbeln. Egoistiskt, jag vet… Hoppas vi fÃ¥r en bra lottning i kvalet.
SÃ¥, flyga cigarr frÃ¥gar ni? Ja, det är det vi kallar maskinen som flyger sträckan Los Angeles-Palm Springs. Flygplanet är ungefär lika stor som en cigarr. Man har tvÃ¥ alternativ att ta sig till Palm Springs härifrÃ¥n. FrÃ¥gan: Hyr du en bil eller tar du cigarren? ställs varje Ã¥r…
Flög över med Karlovic i planet och han ser fan längre ut inne i ett flygplan än utanför. Hur nu det är möjligt. Även Federers pappa var på samma flight, men han satt nog ännu längre fram i planet än vad jag gjorde.
Nu när man väl är i Los Angeles borde man kanske ta och besöka gymmet man gick pÃ¥ när jag spelade tävlingen här. Ni vet det där gymmet med “modevisningen” i gymkläder…
Los Angeles.
July 26, 2009 by robert
Filed under Uncategorized
Mitt förra inlägg kanske var lite för deppigt, men jag var tvungen att skriva det ändÃ¥.  SÃ¥, nu tillbaka till mitt mer ytliga jag…  Jag orkade inte spela Hamburg sÃ¥ jag stack iväg i Torsdags hit till L.A. istället.  Det hade varit bättre för mig att spela Hamburg för att försöka fÃ¥ in lite mer pinnar och kunna vara säker pÃ¥ att gÃ¥ in i Masters tävlingarna i Montreal och Cincinnati.  Men jag kände mig redan lite slut i huvudet innan BÃ¥stad och ville vila.  Och efter BÃ¥stad veckan var jag otroligt glad att jag tog ledigt.  Det var som en lättnad när veckan var över, jag sätter ju sÃ¥ mycket press pÃ¥ mig själv, men man har alltid otroligt mycket att göra när man spelar pÃ¥ hemmaplan som tar pÃ¥ krafterna.  Blev ju även sjuk precis innan finalen som var säkert var en kombination av allt som jag precis skrev och nÃ¥n sen kväll här och där.  Man är för gammal för Stureplans tempot…  Det är dock viktigt att inte jaga poäng i blindo och titta pÃ¥ sin ranking, utan man mÃ¥ste lyssna pÃ¥ sin kropp.  Dom flesta skador kommer när man är sliten och att spela vecka efter vecka kan ofta sluta i en mindre katastrof.
SÃ¥, landade sent Torsdag eftermiddag pÃ¥ LAX och min torrhosta blev ju inte bättre av flighten direkt.  Var rädd att dom skulle skicka tillbaka mig p.g.a. tecken pÃ¥ svininfluensa eller nÃ¥t.  Det är inte alltid sÃ¥ lätt att komma in i landet här.  Ibland fÃ¥r dom i customs för sig att man inte fÃ¥r komma hit och spela tennis.  Men hitills har det alltid löst sig även om man fÃ¥tt gÃ¥ till ett och annat privatrum.  Men har i alla fall sluppit gummihandskar…  Bor pÃ¥ ett otroligt mysigt hotell, Sunset Marquis Hotel i Beverly Hills.  Bara sviter och villor.  SvÃ¥rt.  Men det är rätt roligt, hur bra och dyra hotellen än är här i USA sÃ¥ är badrummen praktiskt taget alltid likadana.  Billigt gjorda, lite ofräscha och dÃ¥lig dusch.  Gick precis och hämtade mat och pÃ¥ vägen tillbaka träffade jag brassarna Sa, Soares och deras coach.  Dom frÃ¥gade vad jag gjorde, hämtar du mat till rummet, en Lördag i Los Angeles?!!?  DÃ¥ kände jag mig gammal.  Eller proffsig kanske jag borde skriva…  Men jag är ju sjuk sÃ¥ mÃ¥ste bli frisk.  Har bara kunnat köra en timme tennis om dagen för jag blir sÃ¥ trött, men i eftermiddags gick jag till gymmet nära hotellet.  Hotellets gym hÃ¥ller pÃ¥ att renoveras sÃ¥ gästerna fÃ¥r ett kort att gÃ¥ pÃ¥ ett otroligt bra gym väldigt nära.  Equinox heter gymmet och ligger pÃ¥ Sunset Boulevard.  Sjukt stort, tvÃ¥ vÃ¥ningar och allt man kan önska sig.  Men man märker att man är i L.A.  Satt och värmde pÃ¥ cykeln och kollade lite pÃ¥ folk.  blev lite chockad av vad jag sÃ¥g…  Helt plötsigt kommer en donna frÃ¥n omklädningsrummet i en otroligt tajt kort klänning, ingen bh och sjukt stora, sprängfyllda silikon-bröst…  (Tur att man inte är sÃ¥ lättdistraherad, eeeeh…)  Klänningen kan nästan ha varit pÃ¥mÃ¥lad sÃ¥ tajt var den.  Los Angeles…  Sen nÃ¥gon minut efter kommer en kille förbi, svettandes efter ett hÃ¥rt pass, antar jag.  Med solbrillor pÃ¥ sig.  Karln har gymmat med solglasögon pÃ¥ sig, inomhus.  Los Angeles…
Sist men inte minst.  Jag tycker jag känner igen en snubbe som hÃ¥ller pÃ¥ att köra överkropp lite längre bort i gymmet.  Sen kommer jag pÃ¥ vem det är.  Fabio.  Ni vet, han den där otroligt smöriga fotomodellen frÃ¥n 80 och 90-talet.  Hela han är ju sÃ¥ smörig att man kan ju tro att han är gjuten i Bregott!  Oväntat att han skulle ha pÃ¥ sig ett tajt linne och pösiga overallbyxor…


Namn: Robert Lindstedt























