För dom som bryr sig…

Börjar med en länk idag. För dom som bryr sig… DEUCE MAGAZINE. Det är en intervju vi hade i Basel förra året. Lite reklam för mig själv på min egen blogg…eeeeh!

Träningen igår var otroligt lätt på banan och rörde mig knappt. Men kände ingenting. Och idag tränade jag en timme utan att ha någon smärta. Även om jag rörde mig rätt ordentligt så var jag ändå försiktig. Och jag vågade inte serva ordentligt. Lite skönt att ha en tränare gratis den här veckan. Rumäniens Davis Cup kapten är här eftersom han även är coach till Jankovic nu, hmm. Så han var på banan med. Inte dålig kunskap att få gratis måste jag säga. Fan vad jag gillade hans backhand. Sjukt bra.

Tävlingen har börjat och nu när jag skriver detta är det livskvalitet för mig. man har varit ute och ätit gott med fantastiskt sällskap och kommer hem till hotellet och det är kvällsmatch på tv. Ligga i sängen och blogga, läsa bok, email eller annat och ha tennis på i bakgrunden. Det gillar jag verkligen!

Imorgon blir det en timmes träning till och sen dagen efter ska vi testa lite poängträning. Jag har påpekat 4 gånger nu för ATP att jag inte kommer vara redo att spela på Onsdag utan vill ha en Torsdags start. Jag har ju verkligen orsak till det, det kan ingen säga någonting annat om. Så om vi inte får det kommer jag nog riva hela anläggningen…

Har lovat Kaia Kanepi att spela mixed men vet inte om jag kommer spela överhuvudtaget. Hon är ok i vilket fall som helst. Hon är en cool och väldigt trevlig tjej.

Det var spelarmöte i Lördags, som det är på minst en Grand Slam per år för att få lite information hur ATP jobbar med att marknadsföra sporten och ta upp lite annan information. Men mötet slutade nästan i kaos och uppror när spelarna tog upp hur WADA sköter doping kontrollerna. Jag vill inte gå in på detaljer, men alla spelare var mer eller mindre fly förbannade. Och jag håller med… Även om dopingkontroller behövs!!!!!!!! Tro inget annat nu, men det är rätt mycket idrottare måste göra nu för tiden och alla sporter dras över en kam när jag tycker att testerna måste skräddarsys till dom olika sporterna. Kanske svårt att förstå vad jag pratar om, men jag vill inte gå in på för mycket detaljer just nu.

Som vanligt har Melbourne four seasons in one day.

Avslutar med någonting annorlunda…

Maskulina Robert har rakat vaden. Som sagt, inte för fåfängans skull. För att skydda vaden så kommer vi tejpa den ordentligt och för just den teknik som används för denna skadan, så behöver tejpen allt fäste den kan få. Och då tejpar man rakt på huden. Och är man hårig som en apa, vilket jag är, ja då rakar man sig. Funderade länge på vad som var bäst. Raka hela benet? Raka båda benen? Sen kom jag på att om jag rakar båda benen så ser det ju ut som jag verkligen gillar att raka mina ben, så jag bestämde mig för det fulaste, raka en vad endast. Kändes mer maskulint till slut… Känns rätt konstigt måste jag känna. Och är det fel att man blir upphetsad av att smeka ett rakat ben som är sitt eget…? Jo, det är det nog… Jo, det är riktigt fel.

Såja!

Jürgen Melzer spelar inte i Brisbane och en av anledningarna ser ni här:

Eller nja, jag kanske tar i lite nu. Men jag kom och tänka på det häromdagen. För två år sedan spelade Jürgen här och gjorde det rätt dåligt om jag minns rätt. Han klagade på att han inte kunde se bollen. Och anledningen till det är just bilden ni ser här uppe. Som ni ser är det ett tak över banan men inga väggar. Det har dom alltså för att skydda mot solen. Men det gör det lite mörkare såklart och det är även rätt svårt att se när motståndaren träffar bollen i serven eftersom han gör det i mellanrummet mellan skynket och taket, där det är ljust och soligt. Den skillnaden är rätt lurig faktiskt. Sen förra året när Jürgen spelade här då torskade han mot någon han verkligen inte ska torska mot och var irriterad efetersom han hade glömt att banorna såg ut så här här. Showcourt 1 och Showcourt 2 har detta konstiga taket medan centern har ett permanent tak, men inte väggar runt om heller. Så du spelar mer eller mindre samma tävling under tre olika förhållanden. För dom spelar ju även några förstarundor på “normala” banor. Tre tävlingar i en…

Robin kom idag från Abu Dhabi. Skönt med lite svenska middagar sen. Det blir genast en gladare känsla i kroppen när det är svenska på tävlingen. Jag har nämnt det innan, men fan vad kul gubbarna måste ha haft för en 10-20 år sen med fler spelare på touren. Snackade lite med Pistolesi med, vi hade lunch ihop i spelarrestaurangen. Jag har alltid gillat honom. Det är en glad jävel med stort tennishjärta och tenniskunnande. Det är en mycket bra ersättare till Nors, det är jag övertygad om.

Lite jobbigt för Simon Aspelin just nu. Hans nygamla partner Julian Knowle har åkt på ljumskbråck och ska operera sig i dagarna. Inte så man vill starta året direkt! Enligt hans läkare ska han vara fullt återställd på 10 dagar. Nu vet jag inte hur det ska gå, för jag opererade mig för just detta ett antal år sen och kom tillbaka efter 6 veckor. Men det var minst 2 veckor för tidigt. Hoppas verkligen att jag inte har någon aning om vad jag snackar om så att dom kan spela Australian Open ihop…!

Skön seger idag! Vi kan ju!!! Vi har haft svårt för dessa två herrar av olika anledningar, men jävligt skönt att vinna idag. Min rygg har inte blivit bra sen ryggskadan jag åkte på i Montpellier i December så jag var rätt orolig för den här matchen. Hade ärligt talat tankar om att dra mig ur för att inte riskera någonting innan Melbourne. Men massage snubbarna här har varit jävligt bra och mosat min rygg ordentligt. Verkligen gått in med armbågarna så man ligger och svettas på bordet för det gör så ont. Men det är just sådant som brukar hjälpa mig. Riktigt hård behandling. Hur som helst, vi vann även om ryggen var riktigt stel på slutet. Robin sa att jag börjar bli gammal. Börjar, frågade jag tillbaka…

Lidköping.

Då var vi framme i Lidköping. Efter en resa som kändes att den aldrig skulle ta slut. Mest eftersom kapten Enqvist verkar sakna alla muskler som finns för att kunna trycka sin högerfot neråt när man kör bil. Vi åkte i en minivan och vårt bagage åkte i en annan minivan. Vi lämnade Stockholm runt 14.00 och var framme strax efter 19.00 så ni förstår att Schumacher inte var i stan… Enqvist och Larsson satt fram. Simon och jag satt i mitten. Och längst bak i ekonomiklass satt våra hundar Prpic och Eleskovic… (Robin kommer i morgon eftersom han kom senare från New York.) (Gujja också för den delen.)

Hade en av dom roligaste träningarna jag haft på länge igår. Matchen mot Bjösse och Tompa Jo var precis som det alltid var på Davis Cup träningarna när dom var med. Alla ger varandra skit, skojar med varandra, ingen vill förlora, bra inställning. Sjukt kul. Roligare än så blir det nog inte på en tennisbana för mig. Det enda som skiljde var att dom inte hade riiiiktigt samma klipp i steget som för några år sedan. Men riktigt kul för det. Sen en god middag tillsammans på kvällen för att snacka lite mer skit. Det är livskvalitet för mig. Sen att Simon slog en retur lobb med ramen på deras setboll gör ju allting ännu roligare. Speciellt eftersom den gick över Jonas som alltid haft tur i sin karriär fast han skulle aldrig erkänna det. Han kallas ju inte för Horse-shoe för inte…

Glömde gnälla lite på US Open när jag var där. Det är nämligen så att min Grand Slam ranking har ändrats. Numera är den:

1. Wimbledon
2. Australian Open
3. Us Open
.
.
.
.
.
.
.
4. Franska Öppna

Som ni kanske märker har alltså Australien gått om US Open och Franska ligger som vanligt långt ner på listan. Anledningen till US Open ras är helt enkelt att det faller på banorna. En grej är att matchbanorna är ju lite olika snabba. Men det som verkligen stör mig är att träningsbanorna inte målats om på minst 3 år och dom är, håll i er nu, fortfarande bubbliga!!! Alltså, ojämna OCH det är luftbubblor lite här och där. Detta alltså från en tävling som gör MINST 80 miljoner dollar netto per år! Och när dom sen gör reklam hur många miljoner dollar dom lägger ut för att göra tennisbanor i olika parker, då undrar man hur deras prioriteringar är. Det är ändå en grand slam vi pratar om. Så, Australien går om.

Men nu är det Davis Cup som gäller. Träning på arenan sätter igång i morgon och det ska bli kul och se hur underlaget blev. Om det blev som vi sa att vi ville ha det. Alltså rätt snabbt. Har ni inte köpt biljetter och bor i närheten, kom igen nu!!! Upp från soffan. Vi behöver er! Ni är våran 5e spelare!

Nya tag.

Ja… Vad ska man säga? Det blev väl inte riktigt som man hade tänkt sig… Det visade sig att man åkte på ett träningsläger till Australien och Nya Zeeland. Hmmm… Hade inte riktigt planerat det i tävlingskalendern om jag ska vara ärlig. Men det är så det är inom den här branchen. Alla vill vinna. Så det går inte alltid som man vill. Men jag är inte för knäckt för det. Jag tycker vi spelade två bra matcher och en dålig match i storm i Auckland. I Brisbane och Melbourne tycker jag vi har matcherna under kontroll för att sen slänga bort dom med några slarvgame. Det funkar inte på elitnivå. Man måste hålla koncentrationen ända in i kaklet som det heter. Annars blir du uppäten. Och det var väl ungefär det som hände. Dagens meny, Knowle/Lindstedt – ta två betala för en… Men som sagt, jag tycker vi spelade bra i två matcher och på träning har vi knappt förlorat. Så självförtroendet är det konstigt nog inget fel på. Det känns faktiskt bra. Så det kommer vända. Det måste vända…

Svenska fansen i Melbourne. Hur sköna är inte ni??? Det är så otroligt kul att spela framför er. Det känns lite som en Davis Cup match i huvudet på en själv när man hör era sånger. Fast riktigt en Davis Cup match kan det ju inte vara. Ni var ju 20-30 personer som skrek där nere under min match. Det är ju minst 15 personer mer än på dom två senaste hemma matcherna vi har haft… Tack i alla fall för det stöd ni ger oss! Det är ju inte lika många att kolla på nu som förr i tiden, men häng i. Förhoppningsvis kan det bli fler spelare i framtiden. Tyvärr kunde jag inte stanna till Svenskfesten i år. Varje år så arrangeras en Svenskfest nere i Melbourne. En otroligt rolig kväll som alla fansen går på och dom svenskar som bor nere i Melbourne. Jag inte alla, men en hel del. Sen går vi spelare som fortfarande är kvar i tävlingen. Jag måste erkänna att det är inte ofta jag fått en hejaramsa av 4 berusade killar för att jag beställde något i en bar. Det händer inte så ofta. Men förra året så var det så. Vi hade förlorat mot Mardy Fish/John Isner i 3 set och jag ville festa lite efter för att glömma matchen. Svenskfesten var samma kväll så det passade ju utmärkt. När jag kommer dit så ska jag beställa några öl till mig och mina kompisar och helt plötsligt började grabbarna sjunga bakom mig. Kändes otroligt overkligt!!! Senare på kvällen kom en annan berusad svensk fram till mig, inte lika trevlig. Det första han säger är, hur fan kunde ni förlora idag? Jag försöker vara artig och förklarar att vi kämpade så gott vi kunde och att jag tycker Fish/Isner är nog det tuffaste oseedade paret att möta. Dom kan ju ingenting, säger han tillbaka och fortsätter med att jag kostade honom 10000 i och med att vi förlorade. Jag blir lite irriterad och säger någonting i stil med att, Ja, kan du ingenting om tennis så händer väl sånt. Efter det kommer två stora killar och för bort honom från mig. Såg honom inte på hela kvällen sen. En rikigt, riktigt rolig kväll tycker jag det är i alla fall. Kul att gå på en fest och prata svenska hela tiden. Vårat eget Stureplan nere i Australien. Fast utan V.

Nu ska vi spela Zagreb, som vi från början inte ville göra, men tack vare den mindre lyckade inledningen på året så får vi spela någon extra tävling nu istället. Vi funderade lite på att åka till Heilbronn för att spela den stora Challengern där, men jag tycker inte man kan jaga poäng och speciellt inte så här i början av säsongen. Att jaga poäng tycker jag aldrig funkar så bra. Man spelar inte så avslappnat och det mesta knyter sig. Jag brukar säga att spelar man bra så kommer poängen av sig själv. Jag är rätt klok för att vara korkad… Men förhoppningsvis kan det gå bra där. Jag har ju bra minnen där från förra året när vi vann den. Men det betyder ju i och för sig ingenting. Det bevisade jag ju i Auckland…

Det är svårt att kolla på tennisen nu när man förlorat och åkte hem, i alla fall i början. Men sen när det är dags för semifinaler så kan jag inte låta bli längre. Jag vet inte varför, men jag tycker Andy Murray verkar vara riktigt farlig där nere. Han smyger bakom dom ”stora” pojkarna. Han ser mycket stadig ut och det skulle inte förvåna mig om han tar och vinner sin första Grand Slam nu. Men bara för att jag sa det så förlorar han väl i nästa omgång… Personligen hoppas jag ju naturligtvis på Federer. Det är svårt att inte gilla världens vackraste tennis.

Kom igen nu!

Då var det dags imorgon. Eller det vet vi inte riktigt än, men logisk sett så borde vi spela imorgon. Dock så styr ju organisationerna ITF och ATP hur schemat ser ut, så man kan faktiskt aldrig säga aldrig. Men eftersom Aranud Clement förlorade idag, så borde det bli så. Vore skönt att spela nu, vi har tränat tillräckligt. Den önskan jag hade om en hyffsad lottning, ja den slog ju inte riktigt in. Även om Clement/Erlich inte spelat ihop förrut, vad jag vet, så är det i alla fall en spelare som vunnit Australian Open tidigare och en som varit i final. Men jag tror ändå att vi har en bra chans att vinna om vi spelar bra. Så det är nog bäst att vi gör just det, spelar bra!

I skrivande stund, (har alltid velat säga det), så har Robin precis tappat 3e set mot Marcel Granollers. Jag hoppas alla svenska fans som är här skriker för full halls för att hjälpa honom hela vägen hem. Det är en väldigt jobbig motståndare han möter, även om större delen av den svenska media kåren verkar tycka att det är en lätt lotting. Men som dom flesta spanjorer så kan han verkligen spela tennis den där “Gran-Olle”.

På tal om organisationerna ITF och ATP så måste jag skriva om en grej som hände med Sofia idag. Det regnade mycket under Måndagen och många matcher blev inställda allt eftersom skurarna fortsatte komma. Schemat för Tisdagen kom ut runt 22.00 och vissa matcher som inte spelades under Måndagen blev skjutna till Tisdagen. Att det kommer ut klockan 22.00 är ju på tok för sent till att börja med, men allt väl så långt. Jag tror Sofia var uppsatt som 3e match på någon bana, men när hon vaknade så låg det ett fax under hennes dörr. Hennes match hade blivit intälld och flyttad till Onsdagen istället för att dom hade gjort om schemat. Undrar hur många professionella sporter det händer i. Skulle vara kul och se hur Zlatan skulle reagera när han vaknar en morgon av ett fax där det står att dom inte möter Valencia idag utan imorgon istället. Ja, lite dålig jämförelse jag vet, men kunde inte låta bli…

Det är otroligt vad många olika sorters djur dom har här nere i Australien. Vissa kommer hela vägen från Kroatien… Allvarligt talat, vad är det för fel på vissa fans?!? (Oavsett nation.)

Vi körde ett tidigt träningspass med Bhupathi/Mirnyi på träningsanläggningen Albert Park. Vars banor är snabbare än matchbanorna. Inte så optimalt, men vad ska man göra? Där ligger 7 eller 8 banor bredvid varandra med ett klubbhus, eller klubbskjul. Onsite är ju fullt. Det är tydligen några matcher på dom banorna…

Det bästa med träningsbanorna på Albert Park. En stor bild på en härligt glad “Toker”.

Australian Open.

Då har man varit i Melbourne ett tag. En av mina favoritstäder på touren! Svårt att inte tycka om en stad med glada, avslappnade människor och varmt väder. Det finns sämre kombinationer världen över. Vi har ju haft en liten tung start men vi intalar oss att det ändå bara är två förluster. Det har vi ju båda klarat av att komma tillbaka ifrån tidigare i våra karriärer. Det är ju bara att man vill ha en så bra start som möjligt på säsongen, men jag antar att ha en bra säsong är nog det som räknas i slutändan. Så nu är det dags för Grand Slam nummer 1 för året och det skulle ju funka rätt bra med några bra vinster här. Det har vi inget emot.

Australian Open är en cool turnering tycker jag. För det mesta mycket bra. Jag ser redan fram emot att ha tränat under dagen och går ut för att äta en god middag för att sedan komma tillbaka till en kvällsmatch på tv att bara ligga och slappa framför. Det är lite livskvalitet för mig det. Ligga i sängen med en chokladbit och se andra springa och svettas istället! Precis som under alla andra stora turneringar så är det en hel del sociala evenemang som man kan och som vissa SKA gå på. I förrgår gick vi på en välgörenhetsgala som kallas Taste of Tennis. Om jag förstod det korrekt så bjuds en massa av dom bästa kockarna in för att ha en station var, där dom bjuder på en rätt som folk går och plockar av. Spelarna som är där, inte alla dock, blir lotsade till en station där dom hjälper till med matlagningen eller presentationen. Rätt bra ide tycker jag. Då kommer “fansen” rätt nära spelarna och får se dom i en miljö utanför tennisbanan. På “min” station, där allt folk runt omkring försvann av någon anledning när jag kom dit, skulle jag hjälpa till med en dessert. Tyckte min presentation var felfri… Sen under kvällen gång så hålls auktioner av olika saker från signerade böcker till rack eller vad som helst egentligen. Pengarna går sen till en välgörenhet.

Under den här kvällen så träffade jag bossen för min klädsponsor, Sergio Tacchini, och pratade lite med honom. Ämnet kom rätt snart in på den nya stjärnan som signades i slutet av förra året, Novak Djokovic. Tydligen är Novak inte så nöjd med kläderna. Alltså inte designen eller så, utan hur dom sitter på honom. Tydligen är kragen för stor, så Tacchini har fått lämna alla hans kläder till en lokal skräddare för att sy in kragen. Sen var det tydligen något fel med kepsarna, för skärmen var antingen för stor eller för liten, så det var också tvunget att ändras. Letar man efter problem, så hittar man problem…

Och igår var det ju spelarfest! Det är rätt roligt att gå på den officiella festen för att se hur WTA-tjejerna ser ut utanför banan. Det är kul att se vilka som har koll på hur man ska klä sig, vilka som inte har koll och vilka som man kan se är Ryskor… Jag stannade inte länge men det verkade som att dansgolvet vistades fligtigt… av tjejerna. Tydligen var det lite tonårsdisco över den hela situationen. Killarna stod på bredd och kollade på tjejerna på dansgolvet. Det enda som saknades var väl att jag stod och lutade mig lite coolt mot en pelare och spelade ointresserad… (Funkade dock inte när man var tonåring heller… av någon anlending.)

En kompis till mig har börjat jobba med Ana Ivanovic som hennes fitnesstränare. Tyvärr är han alldeles för proffsig så han vägrar avslöja smaskiga personliga detaljer om henne. Fan.

Soffan kvalade in, grymt starkt! Det är matcherna som man spelar dåligt i men ändå vinner som man blir bättre av. Kom ihåg det! Kör så det ryker nu! Annars blir det inga flera skedar… Skojar igen!!!!!

Sen ska det bli riktigt kul att se vad Robin kan prestera här. 2010 kan bli ett ännu bättre år för honom, det är jag övertygad om.

Nu hoppas jag på en hyffsad lottning och att vi kan överföra det vi presterar på träningsbanan till matchbanan. Då kommer vi vinna många matcher i år.

Vad var det jag sa?!?

Jag minns bestämt att jag nämnde detta för några inlägg sedan… Fabrice Santoro spelar Australian Open.

Kom ihåg var ni hörde det först…

« Previous Page