Sääääämst!

Först vill jag bara säga att det jag kommer skriva nu inte alls är menat som någon förolämpning till Rohan eller Aisam, våra motståndare idag. Även om det kan låta som en indirekt sågning, så är det inte menat så. Ok?

Men jävlar vad jag var dÃ¥lig idag. Helt sjukt. Jag kunde inte förstÃ¥ att jag kunde spela sÃ¥ dÃ¥ligt som jag gjorde. I Marseille spelade jag ju riktigt, riktigt bra! Fick fan inte in en enda boll kändes det som. Jag servade, turligt nog, mycket bra sÃ¥ jag slapp spela volley. Känslorna som var i omlopp i min kropp var rätt främmande mÃ¥ste jag säga. Panik! Det kändes helt klart att 1 dag inte räcker som förberedning. FrÃ¥n att ha spelat inomhus till att spela ute, under lampor, 6 timmars resa, 3 timmars tidsskillnad och i ökenluft. Det flyger alltid lite mer när man spelar i ökenomrÃ¥den. Som i Indian Wells med. Vet inte vad det är om luften är tunnare eller hur det funkar. Men effekten är att det flyger lite mer. SÃ¥ jag kände mig riktigt osäker och tyckte allt jag rörde gick för lÃ¥ngt. Ursäkter? Nja, inte riktigt. Har ju redan sagt att jag var urusel… SÃ¥ Arnaud spelade signel med 3 motstÃ¥ndare idag. Och han skötte sig som tur är utmärkt. Jag bad om ursäkt rätt mycket faktiskt. Men jag sa till mig själv om och om igen. “Find a way! Find a way! Find a way! Find a way!” Vet inte varför det blev pÃ¥ engelska i mitt huvud, troligen för att jag pratar engelska med Arnaud. Men det blev mitt mantra under matchen. Även om jag kände vid 2-2 i andra set att herregud vad lÃ¥ngt det är kvar. Kan inte lidandet vara över snart? Fast den känslan var där försökte jag tvinga mig själv att tro att det skulle kunna gÃ¥. Och jag började faktiskt spela bättre och bättre. Även om vissa av mina beslut inte var sÃ¥ normala. Som att slÃ¥ en volleystoppboll pÃ¥ killen som stÃ¥r vid nät pÃ¥ andra sidan. Nu var stoppbollen riktigt bra och han hann den faktiskt inte. Arnaud tittade bara pÃ¥ mig och vände sig direkt om och skrattade. Du slog precis en dödande stoppboll pÃ¥ nätkillen!!!??? Det har jag aldrig sett innan, sa han. Inte jag heller svarade jag…

Dom hade 7-5, 5-3 och servade. Och pÃ¥ nÃ¥got sätt lyckades vi, (läs Arnaud), vända och vinna matchen. I slutet spelade jag faktiskt helt ok, sÃ¥ det var ju tur det. Skönt att ha en kille som orkar kämpa för sig själv och vänta pÃ¥ att jag skulle komma igÃ¥ng. Men han har ju varit med förut och vet att det inte alltid är lätt med omställningarna. Nu väntar en tuff omgÃ¥ng imorgon och jag bad Arnaud att träna extra med mig imorgon sÃ¥ vi ska ha minst en timmes träning innan matchen imorgon. Jag känner att det blir bäst sÃ¥. Köra extra sÃ¥ att kroppen vaknar. Kom igen nu för fan! Vicht!!!!!! Att vi vann 7 bollar MINDRE och vann ändÃ¥ säger ju en hel del…

Simon och Paul gjorde ytterligare en riktigt stadig match idag. Tror dom får ett riktigt bra år.

Davydenko gav upp idag. Vi undrade vad som höll på att hända under hans match. Hans fru satt nämligen och såg hans match framför tv:n i spelar loungen. Inte normalt. Vi sa alla i mun på varandra, han kommer ge upp. 3-6 i baken och uppgivet.

En av årets bästa matcher måste ha spelats idag. Jag såg bara slutet mellan Tipsarevic och Murray. Men vilka sjuka poäng det var. Alla stod som klistrade framför tv apparaterna. Nintendo-tennis!!!

Liknande inlägg:

1. Finalförlust. Dom förluster som gör ondast är dom som kommer i...