• Ludmila Engqvist – en turbulent karriär

    Ludmila Engqvist är en friidrottare som har tagit medaljer för Sverige. Hon började dock inte tävla under svensk flagg utan föddes söder om Moskva. I början av hennes karriär på internationell nivå tävlade hon under namnet Ludmila Narozjilenko då hon gift sig med sin första man Nikolaj Narozjilenko. Han var under den här tidsperioden hennes tränare och hon tog under den tidsperioden VM-guld på 100 meter häck. Det var VM 1991 som hon tog sitt första guld. Sedan tidigare hade hon ett världsrekord på 60 meter häck. Hon fick behålla det rekordet fram till att en annan svensk tog rekordet på samma distans 2008. Det var Susanna Kallur som var snabbare.

    Åkt fast för dopning

    Hon har vid några tillfällen åkt fast för doping. Den första gången var 1993. Det gjordes en utredning på hur det hela hade gått till och det visade sig då att hennes dåvarande make hade givit henne dopingpreparat utan hennes vetskap.  Han gjorde det som hämnd för att hon hade hotat att lämna honom. Hon hade en dotter tillsammans med honom och hon ville flytta till Sverige och den nya mannen hon hade träffat. Det sistnämnde gjorde hon och även om det var mannen som hade gett henne preparatet var hon avstängd fram till slutet på 1995. När hon fick börja tävla igen kunde hon göra det som svensk och under namnet Ludmila Engqvist. Under svensk flagg lyckades hon med stora prestationer. Hon blev den första svenska friidrottare som tagit guld under sommar OS och det var under OS 1996. Året efter tog hon ännu ett guld, men då på VM. Efter de här prestationerna fick hon mottaga Svenska Dagbladets Guldmedalj 1997. Hon har flera rekord med sig. Hennes personbästa gjorde hon inte under tiden hon tävlade för Sverige. Hon satte även ett svenskt rekord, även om det var sämre än hennes personbästa. Det var på 100 meter häck som det svenska rekordet hamnade på 12,47 sekunder på OS 1996.

    Drabbades av bröstcancer

    Drabbades av bröstcancer

    Några år senare, 1999 gick hon ut i media och berättade att hon behandlades för bröstcancer. Det var inget som stoppade henne för att senare under året lyckas med bedriften att ta ett brons på VM-finalen. Tyvärr satte ändå en skada stopp för en fortsatt karriär 2000. Hon skadade hälsenan illa och kunde efter det inte fortsätta tävla i friidrott. Den här skadan satte ändå inte stopp för att hon skulle fortsätta tävla utan hon fortsatte med att satsa på en karriär i bob. Redan 2001 avbröt hon satsningen. Hon hade då testats positiv för att ha tagit anabola steroider. Testet togs under en träning i norska Lillehammer. Hon blev avstängd fram till slutet på 2003. Det här gjorde att hon valde att flytta med sin man och deras barn ned till spanska Sevilla. Mycket för att undvika all publicitet kring att hon testats positivt för doping. Idag har de flyttat tillbaka till Sverige och bor utanför Stockholm. Hon har valt att byta karriär och jobbar nu som massör.