Du har lärt mig fel serverörelse din jävel…

Back again….

Efter knappt tre dagar i Dubai med kompisar är jag åter i Q8.

Dubai är ett fantastiskt ställe för  ”weekends” eller en veckas semester. Det är lite som New York tycker jag, ungefär som en stor fruktsallad av människor från hela världen. Avspänd stämning och förutom hotellkostnaden, är det relativt billigt att leva där. Jag mötte alltså upp tre kompisar där i fredags kväll för en blandning av semester och tennis camp, trodde jag…

Redan när jag såg Mats x 2 och Pers blickar när de klev över tröskeln på hotellrummet insåg jag att semesterdelen i upplägget var sekundär. Den hunger och den passion som dessa tre gentlemän visade upp under våra tennispass saknar motstycke, tänk om juniorerna både här och i Sverige hade samma hunger efter att bli bättre och lära sig. Då hade det sett annorlunda ut, det är jag säker på! Tror nämligen att grunden till att bli bättre i det man håller på med är man är intresserad och att man hela tiden vill lära sig nya saker. Utan den egenskapen spelar det ingen roll hur stor talang du är. Spelar ingen roll om man spelar tennis, nyckelharpa eller plockepinn… Kolla bara på Tiger Woods som när han var överlägsen världsetta, valde att lägga om sin swing för att han ville bli bättre…

Sedan måste man såklart även älska att vinna och hata att förlora. Detta är ett stort problem här för spelarna bryr sig inte riktigt om de vinner eller förlorar. De är lika glada efteråt oavsett i alla fall. Man får liksom lura dem att vara tända, alltid se till att det ligger någonting i potten på träningarna. Helst att den som förlorar får köra någon fys övning för det hatar de mer än synden.

Även fast detta inte behövdes i Dubai så blev det en del utmanarmatcher.

Efter att jag med nöd och näppe slagit Per i en riktig holmgång där han ledde med 40-0 i varje game och 5-0 i varje set blev jag anklagad för att ha lärt honom fel serverörelse med flit under hela lördagen. Trist Per…

Som straff ska han i alla fall få dricka 2 äckliga ”shots” som jag väljer nästa gång vi ses, förslag mottages med tacksamhet MEN killen gillar ”Fernet Branca” och ”Grappa” så det blir inte det lättaste att hitta något som vänder sig i strupen!

När jag satt på planet på vägen hem kom jag på en sak:

”Varför har inte Magnus Norman fått pris som ”Årets tennissvensk” något av de sista åren?” Storälgen har mer eller mindre på egen hand vad jag vet sett till att starta Team Catella, Catella Tennis Academy”, Catella som huvudsponsor i Båstad, suttit/sitter i styrelsen i svenska tennisförbundet samt visat ett intresse för svensk tennis som saknar motstycke. Jag kan bara säga RESPEKT!

All out!

/Johan

But coach, I have a really good feeling…

Hej…

Bloggen ska ju vara en sorts dagbok men jag tänkte börja med att ge en liten återblick från i somras och ett par rätt komiska grejer som hände då.

Efter att ha varit hemma och sprungit sthlm maraton sista maj(kramp sista 18km) och sedan haft en vecka ledigt va jag tillbaka i Kuwait i mitten av Juni för en veckas träning innan avresa till Tunisien för 2 veckors ”camp” och sedan en vanlig tävling och slutligen Arab Games med p12 och p14.

Vi var 10 spelare, 2 coacher och 2 managers som åkte till Tunis.

Våra managers är personer som sitter i förbundets styrelse och är alltid med på resorna. Dom ska se till att allt praktiskt fungerar mer resorna, hotell, mat etc. Detta sker dock med väldigt blandad resultat…

Eftersom det är förbjudet med alkohol i Kuwait pga av religionen och alla så fort man frågar dom är väldigt strickta med det när man frågar dom blev jag en aning förvånad när våra managers ställer in siktet på Tax Free`n på flyplatsen i Tunis och laddar på utav bara helvete. Så länge man inte dricker i Kuwait spelar det uppenbarligen ingen roll.

Ingen dubbelmoral där va…?!?!

Det var 4 lååånga veckor i Tunisien, bitvis kul men på slutet riktigt segt både för spelare och coacher. Att vara så länge på samma ställe, bo, äta, träna tillsammans tär efter tag. Tyvärr är det så att eftersom sommaren är enda tillfället som kan resa och spela så blir det lite väl mycket, speciellt för dom yngsta.

Dom enda som trivdes under hela resan va våra managers… Fantastic place va det genomgående betyget från deras håll, undrar varför!?

Resultatmässigt var det varken bra eller dåligt för våran del. Även fast “vi” är bäst i Gulfen så är vi klart sämre än länder som Marocko, Egypten, Tunisien.

Dagen efter jag kom tillbaka från Tunisien va det dags att packa om för 2 st ITF tävlingar i Egypten. Min räddning rent mentalt var att Lasse Jönsson också var där med Ziad som han coachar. Det gör otroligt mycket att ha en bra kompis med sig på resorna i dessa länder där allt är så annorlunda. Allt blir lite lättare, lite roligare!

Referee`n på dessa tävlingar lämnade dock en del övrigt att önska. Han började med att ge ut fel tid för Lucky Looser sign in så alla 4 spelare som förlorade i kvalfinal kom för sent. Eftersom en av dessa var Kuwaitier
var jag lagom nöjd och diskussionen var allt annat än lugn och sansad. Han vägrade dock att ändra sig och följde sedan upp detta misstag med att ta 7 timmar på sig att göra lottningen så irritationen bland spelare och coacher var relativit kompakt om man säger så. När lottningen väl kommer har det blivit ganska sent på kvällen, då visar det sig att han har en spelare på 2 ställen… Bara att göra om alltså!

När det sedan va dags för lottning i tjejklassen var det en plats i lottningen som var tom,han hade glömt en tjej och det
var alltså, jordanien bara att göra om igen. Det var för övrigt första av 4 gånger han fick göra om tjejlottningen.

Såhär fortsatte det i 2 veckor med allt, träningsbanor, bollar etc. Tack för att du delade detta med mig Lasse,jag hade inte klarat det själv.

Efter Jordanien var det dags för en veckas träning med vårat DC lag(förutom vår bästa spelare, Mohammad Ghareeb som Peter Nyborg är ansvarig för och reser med) innan avfärd till Spanien för 3 tuffa Futures på grus.

Temperaturen i Kuwait den veckan pendlade mellan 45-55 och det var enormt fuktigt. Trots att jag inte spelade själv kände jag mig kokt efter varje pass, det var vidrigt. Min tanke va att “nu jävlar ska det bli skönt att resa lite med dom äldre så det blir mer coaching och bindre barnvaktande”.

Jag hade väldigt, väldigt fel…

Vi skulle spela i Irun, Santander, och Oviedo. Samtliga städer uppe vid atlantkusten. När vi landat i Madrid tyckte vår manager att vi skulle ta 4 taxis till Irun. Vi påpekade för honom att det kommer väldigt dyrt, det är ca 55 mil enkel resa. Då tittade han väldigt oförstående på oss och sa, varför då?

Eftersom matkulturen i Kuwait är under all kritik va jag väldigt noga från dag 1 med att tala om för killarna vad som var bra och vad som var mindre bra att äta. Jag påpekade även det är extra viktigt att äta bra när man tränar hårt för att orka ha kvalité på träningarna.

Tredje dagen i Irun körde vi lite sprints i en backe som va ca 70 meter lång, sista 20 meterna låg i en sväng så man såg inte killarna då. När en kille saknades när det va dags för nästa sprint joggade jag upp för att kolla, fruktade att han fått kramp. När jag kommer upp ligger Ali i fosterställning och spyr sm en räv…När han hämtat sig lite säger jag

“Ali,look…this is your breakfast comming up, only white bread and donuts”. Då kollar Ali på mig med något upprörd blick och säger på fullaste allvar “no,coach…I had cheese too…”

Den roligste kommentaren som också blir veckan citat kom sista veckan. Hassan sitter och trycker i sig ett paket choklad doppade digestive kex och dricker cola. Då utspelar sig följande konversation:

J: hassan, what are you doing? You are playing a macth in 10 minutes, shouldn´t you be waming up?

H: No coach, I have a really good feeling in my body right now.

J: What?

H: yes, I feel really good. I don´t need to warm up.

50 minuter senare kommer Hassan ut från banan med 0-6 0-6 i baken och jag frågar:

J: Hassan, how did you feel?

H: Coach, he was really, really good!

J: Shocker…

OK, thats it for today!

Nu måste jag packa klart,ska flyga till Dubai om 2 timmar och möta upp 3 kompisar över helgen.

All out!

/Johan

Nu kör vi…

Hej!

Nu är det dags, Sveriges bästa tennisportal är här.

Jag bor sedan drygt 1 år tillbaka i Kuwait och jobbar för Kuwaits Tennisförbundsom ansvarig för deras juniorlandslag(P12 & P14) samt assisterande Davis Cup kapten. Jag kommer skriva om dom oändliga skillnaderna vad gäller tennisen, inställningen, mentaliteten, kulturen etc. Kommer risa och rosa allt som har med tennisen att göra, spelare, tränare o.s.v

För att kunna göra ge kritik måste man ju även kunna ta kritik så lämna gärna era synpunkter om ni tycker jag är ute och cyklar!
Hade även tänkt att bjuda på  ”veckans citat” varje fredag, våra spelare brukar bjuda på en del godbitar… Jag jobbar här tillsammans med Peter Nyborg som är ”head coach” som har lovat att bjuda på en och annan gästkrönika samt Lasse Jönsson som även han jobbar i Kuwait men privat för vår bästa kille under 18.

På torsdag kommer mitt första inlägg.

Så, nu kör vi!
/Johan