Framtidens grus
September 14, 2011 by henrik
Filed under AllmÀnt, Material, Uncategorized
I vĂ„rt avlĂ„nga land har vi lĂ€nge varit bortskĂ€mda med tennisframgĂ„ngar som vida övertrĂ€ffar vĂ„r, i jĂ€mförelse med andra stora tennisnationer, skrala befolkningsmĂ€ngd. Spelare som Björn Borg, Stefan Edberg, Mats Wilander, Magnus Gustafsson, Magnus Larsson mfl har vunnit stora framgĂ„ngar Ă„t Svensk tennis och ett tag sĂ„ var det nĂ€stan svĂ„rare att vinna SmĂ„lands DM Ă€n en ATP-tĂ€vlingâŠ
Svenska tenniskrigare var vÀldigt svÄrbesegrade, framförallt pÄ det lÄngsamma röda gruset som tidigare anvÀndes pÄ touren i Àn större utstrÀckning Àn vad det görs idag. HÀr i Sverige, dÄ de unga 80-talslegenderna vÀxte upp, spelade man pÄ grus mer eller mindre Äret runt. IstÀllet för att rusa in i en gympahall med plastgolv sÄ fort kalendern visade september sÄ tÀnde man istÀllet el-ljuset som mÄnga klubbar dÄ hade runt sina banor och man kunde med elljusets hjÀlp kriga vidare pÄ gruset till dess att kung Bore förstörde det fina mörkröda tegelkrosset med sina snökristaller.

Vad mĂ„nga klubbar dĂ„ gjorde var att sĂ€tta upp s k BarracudatĂ€lt över sina grusbanor och sedan lira vidare över den strĂ€nga vintern i iskalla, ekande âhallarâ dĂ€r varje spelare rök som en skorsten av avdunstande kroppsvĂ€rme. Idag Ă€r det ytterst fĂ„ klubbar som fortfarande anvĂ€nder sina utebanor som innebanor med hjĂ€lp av ett tĂ€lt. Mig veterligen Ă€r det bara Hellas i Stockholm som sĂ€tter tĂ€lt över sina banor. Finns sĂ€kert fler, men inte som jag kĂ€nner till. IstĂ€llet har de flesta klubbar egna, fina hallar dĂ€r mĂ„nga spelare smyger in redan i Augusti âför att fĂ„ in trĂ€ffenâ och sedan stanna inne Ă€nda till maj. HĂ€r i vĂ„ra svenska hallar Ă€r underlaget till 99 % Hardcourt dĂ€r betoningen pĂ„ just HARD Ă€r ett faktum i mĂ„nga hallar.
Tanken som mÄnga tillverkare av Hardcourt-banor har Àr att man ska lÀgga ett sviktande gummilager under sjÀlva ytskicktet, men hÀr sparar orovÀckande mÄnga klubbar in anseliga pengar genom att helt enkelt snÄla in pÄ gummimassa och istÀllet för 9-11 lager gummi lÀgga 2-3 lager istÀllet. Detta blir givetvis helt fel i slutÀndan dÄ det istÀllet för en behaglig mjuk, sviktande bana blir som att spela pÄ betong dÀr bÄde knÀ , benhinnor och ryggar börjar spöka pÄ spelare i allt för tidig Älder.
Hardcourt Àr ett rÀtt dyrt underlag att installera. Hardcourt krÀver Àven att man med jÀmna mellanrum mÄlar om ytskicktet med speciell fÀrg som innehÄller olika mÀngder av sand, helt beroende pÄ vilken hastighet/friktion man vill ha pÄ sitt underlag. Detta Àr en kostnad av flera hundra tusen kronor för klubbarna och vill man ha en frÀsch hall sÄ bör man mÄla om en gÄng var tredje Är i alla fall.
Nere pÄ kontinenten, tex i Tyskland, sÄ Àr det ytterst fÄ klubbar som har egna, permanenta innomhushallar. HÀr sÀtter man istÀllet upp barracudatÀlt över sina grusbanor och spelar pÄ inomhusgrus hela lÄnga vintern. NÀr vÄren nÀrmar sig sÄ tar man ner sina tÀlt och fortsÀtter spela pÄ gruset, som inte behöver vÄrbrukas som de andra banorna som ej haft tÀltskydd över vintern.
Jag Ă€r, som de flesta sĂ€kert kĂ€nner till, en stor stor föresprĂ„kare för grustennis. Jag anser gruset utvecklar dig som spelare sĂ„ otroligt mycket mer Ă€n vad en snabb, hĂ„rd hardcourtbana gör. PĂ„ gruset tvingas du spela sĂ„ mĂ„nga mer bollar för att vinna en poĂ€ng. Du tvingas lĂ€ra dig tĂ€nka tennis pĂ„ ett helt annat sĂ€tt och du kan med taktik utmanövrera spelare som bĂ„de Ă€r snabbare och slĂ„r hĂ„rdare Ă€n dig sjĂ€lv. Om vi i Sverige inte varit sĂ„ ârĂ€ddaâ för att förlĂ€nga vĂ„r utesĂ€song ytterligare sĂ„ tror jag det hade varit till gagn för mĂ„nga spelare. BĂ„de tennis/teknikmĂ€ssigt som att det spar kroppen dĂ„ det mjuka gruset Ă€r sĂ„ otroligt mycket mer skonsamt att spela pĂ„. IstĂ€llet för att tvĂ€rstanna pĂ„ en rĂ€fflig hardcourtbana sĂ„ kan du lugnt glida ut i hörnen utan att slita pĂ„ dina ömmande leder och knĂ€n.
Vart vill jag dĂ„ komma med detta inlĂ€gg?? Jo, sĂ„ hĂ€r Ă€r det! För nĂ„gra Ă„r sedan la Kramfors tennis 4 grusbanor inomhus och byggde upp en sorts futuristiskt plastbubbla över banorna. Ett fantastiskt initiativ frĂ„n Kramfors! Av de jag pratat med som spelat i Kramfors sĂ„ sĂ€ger mĂ„nga att de tycker det blir lite rĂ„tt/fuktigt att spela pĂ„ grus inne. Detta gĂ„r knappt att undvika dĂ„ grus Ă€r ett naturligt material som krĂ€ver vatten för att inte torka och spricka. Detta fram tills nuâŠ.
Tyska kemiföretaget BASF Conica fick i uppdrag av tÀvlingsledningen i inomhus WTA-tÀvlingen i Stuttgart att ta fram ett grus som pÄminde sÄ mycket som möjligt om gruset som anvÀnds pÄ Stadé Rolland Garros i Paris och efter lite trixande sÄ presenterade de Conipur Tennisforce TFi.
Fördelen med indoor-versionen Àr att glidgruset som anvÀnds Àr kemiskt behandlad med en speciell kemikalie som gör att gruset aldrig behöver vattnas. Det hÄller sig alltsÄ konstant fuktigt, utan att för den skull vara fuktig sÄ att sÀga. Detta innebÀr alltsÄ att det inte blir nÄgon avdunstning eller kondens som det blir av ett vanligt grus. DÄ behöver du alltsÄ inte ha nÄgon ny ventilation för den extra kondensen eftersom det med detta grus Àr samma luftfuktighet som en hardcourt.
Tennisforce lÀggs inte heller pÄ samma sÀtt som en traditionell grusbana. HÀr anvÀnder man istÀllet en asfaltslÀggare som lÀgger en yta med grovkornigt rödgrus. DÀrefter frÀser man ut plats för linjerna och sedan limmas linjerna fast. AlltsÄ kommer man aldrig ha problem med upphöjda linjer utan de ligger helt i nivÄ med övriga banan. DÀrefter lÀggs glidgruset ut. PÄ Conipur Tennisforce som Àr tÀnkt för utebruk sÄ Àr det vanligt tegelkross, eller sk bÄstadgrus som de flesta kÀnner det som och inomhus Àr det alltsÄ det specialbehandlade gruset som ej behöver vattnas som lÀggs ut.
Enda underhÄllet en inomhusgrusbana av detta slag behöver Àr alltsÄ att man dÄ och dÄ fyller pÄ med glidgrus, inget annat underhÄll, ingen bultning, ingen vattning, ingen ommÄlning osv. Fatta vilken kostnadsbesparing en klubb gör över en lÀngre period med denna typ av innebana istÀllet för en hardcourt-bana!! För att inte tala om vad det utvecklar klubbens spelare och vad skador det sparar i form av slitage pÄ rygg, knÀ och leder!
Om vi kollar pÄ denna typ av bana utomhus sÄ innebÀr det att man inte behöver utföra samma form av vÄrbruk som en traditionell grusbana krÀver. Man slipper alltsÄ att spika fast linjer, bultning osv. Det enda som behövs Àr att ta bort löv och andra rester frÄn vintern och lÀgga pÄ lite nytt glidgrus och sedan Àr det bara att köra. Detta kan man göra mer eller mindre direkt dÄ snö och is försvunnit och man kan sedan spela till dess att snön kommer, eftersom inte banan pÄverkas av frost och blir mjuk som en vanlig grusbana.
Det Àr dock inte bara Conipus Tennisforce som har denna typ av bana, men det Àr detta koncept jag tycker lÄter mest spÀnnande. De övriga konstgrusbanor som finns Àr bl.a Advantage Redcourt, som jag har för mig innebÀr att man lÀgger en form av matta som grund och dÀrefter lÀggs ett kemiskt behandlat toppskickt, likt bÄstadgruset som gÄr att spela pÄ Äret runt utan bevattning.
Sen har ju Ă€ven ett Italienskt företag lagt âPlay Itâ banor pĂ„ KLTKÂŽs nya tennispark vid Kungl. Tennishallen. Detta underlag vet jag vĂ€ldigt lite om sĂ„ ni frĂ„n KLTK som spelat pĂ„ underlaget kan gĂ€rna dra en stĂ€nkare i kommentatorsfĂ€ltet hur banorna kĂ€nns att spela pĂ„ och hur underhĂ„llet Ă€r jĂ€mfört med en traditionell grusbana.
Jag har aldrig sjĂ€lv spelat pĂ„ en âkonstgrusbanaâ men av vad de jag pratat med som har gjort det sĂ„ Ă€r det en helt underbar upplevelse. Marginellt snabbare Ă€n vanligt grus, fast helt utan felstudsar samt att du kan glida över hela banan och inte behöver vara rĂ€dd för stoppen/huggen som en vĂ„rmjuk grusbana alltid innebĂ€r.
Vad kostar det dĂ„ att lĂ€gga en konstgrusbana? Jag hittade en lĂ€nk till tillverkaren BASF ConicaÂŽs hemsida dĂ€r det stĂ„r att det per kvadrat kostar mellan 28 – 32 âŹ/m2 vilket innebĂ€r att en bana pĂ„ 680 m2 kostar ca 20000 euroÂŽs att installera. Vad jag har för mig sĂ„ kostar en hardcourtbana upp mot 300000 kr, men jag vet inte om detta Ă€r med asfalt och allt, eller bara för gummibelĂ€ggningen samt mĂ„lningen av ytan. Om nĂ„gon vĂ€nlig lĂ€sare vet detta fĂ„r ni gĂ€rna posta en kommentar.
Jag hoppas fler och fler klubbar kommer ta det steg som Kramfors vĂ„gade, att lĂ€gga grusbanor inomhus samt att fler och fler klubbar vĂ€ljer dessa syntetiska grusbanor Ă€ven utomhus sĂ„ att vi kan spela riktigt lĂ€nge utomhusâŠ
Filtskor pÄ grus!?
VÄren 2010 i vÄrt avlÄnga land har ju inte direkt tinat upp oss frusna nordbor efter den gÄgna vargavintern som nyligen slÀppt oss ur sitt jÀrngrepp. HÀr i hjÀrtat av SmÄland Àr det fortfarande rÀtt ofta jÀrn-nÀtter med flera minusgrader och som alla vet Àr ju minusgrader ingen bra kombination dÄ det vankas vÄrmjuka grusbanor.
Att det dessutom blĂ„st rĂ€tt kraftigt och att stora mĂ€ngder grus försvunnit frĂ„n banorna har ju inte direkt gjort saken bĂ€ttre. Detta pĂ„verkar i alla fall mitt spel rĂ€tt rejĂ€lt dĂ„ det kommer till grustennis allra största fördel, att kunna glida till bollen…
NÀr man Àr som mig, byggd för att spela hockey eller amerikansk fotboll o inte tennis sÄ gÄr det ju inte direkt att vara fjÀderlÀtt pÄ glidfoten. Med 100 + kg pÄ kontot sÄ har tyngden en tendens att pressa fram alldeles för mycket fÀste i de mjuka grusbanorna och glida kan man bara drömma om. Jag har ÀndÄ en halvsliten hardcourt-sko nu pÄ vÄren, men inte ens det hjÀlper.
DÀrför gjorde jag slag i saken och gick in pÄ Tennis Warehouse EuropeŽs sida och kollade pÄ indoor-skor. AlltsÄ en typ av skor som Àr stora framförallt i Tyskland. Denna typ av indoor-skor har en helt slÀt sula för att minimera friktionen pÄ filtmattor och dÀrmed inte göra det sÄ jobbigt att spela. Min tanke var att testa och se hur dessa skor reagerar pÄ regnvÄta svenska jordbanor.
Ăr det nĂ„gon som testat att spela med en indoor-sko ute pĂ„ blött grus som kan dela med sig av sina tankar?? Eftersom det ungefĂ€r var 3:e gĂ„ng man spelar ute Ă€r helt omöjligt att glida pga rotblötan som kommer titt som tĂ€tt sĂ„ kanske denna typ av sko kan vara rĂ€ddningen för lastfartyg som mig som vill glida pĂ„ grus??
SÄ hÀr ser skon ut som jag bestÀllde;

RĂ€tt skor pĂ„ grus…
Hur mÄnga gÄnger har inte du som spelar halkat runt pÄ en snustorr svensk sommargrusbana och svurit över det dÄliga greppet pÄ dina skor? Hur mÄnga gÄnger har du inte varit förbannad för att du fastnar med fötterna pÄ blöta, tunga vÄrgrusbanor??
Dessa scenarion gĂ„r relativt lĂ€tt att undvika med rĂ€tt skor pĂ„ fötterna. HĂ€r kommer en liten guide sĂ„ du klarar dig i skodjungeln inför grusstarten i augusti 2010, eller nĂ€r nu kung Bore behagar slĂ€ppa greppet om oss…
FrĂ„n Danmark och söderut har de allra flesta grusbanor samma typ av grus som det ligger pĂ„ stadionomrĂ„det i BĂ„stad, sk DĂŒsseldorfgrus. Ett vĂ€ldigt fint grus som Ă€r tillverkat av torkad lera som krossats och malts till ett fint gruspulver. Detta grus Ă€r lite mer rött i nyansen samt betydligt lĂ€ttare att glida pĂ„ Ă€n det grus som till större delen ligger pĂ„ de svenska grusbanorna. I Sverige Ă€r det framförallt Brattex eller Lawnit som vi spelar pĂ„ och hĂ€r Ă€r det lite större kornstorlek pĂ„ gruset. Det Ă€r inte heller lika lĂ€tt att glida pĂ„ , framförallt inte nĂ€r man Ă€r med i 100 kg + klubben.
Eftersom de allra flesta proffstĂ€vlingar spelas pĂ„ DĂŒsseldorfgrus sĂ„ har alla de stora skoföretagen tagit fram skor för att passa denna typ av grus. PĂ„ det vackert röda DĂŒsseldorfgruset Ă€r det viktigt att fĂ„ fĂ€ste i banan eftersom de Ă€r rĂ€tt hala att spela pĂ„. Om man anvĂ€nder en helt ny sko med riktiga grussnabbar och spelar pĂ„ en vĂ„rbana i slutet av April hĂ€r i Sverige sĂ„ skulle du nog rĂ€tt garanterat stĂ„ pĂ„ öronen om du försöker glida. Nabbarna grĂ€ver ner för djupt i det mjuka vĂ„rgruset och hindrar dig frĂ„n att glida. PĂ„ en hĂ„rd sydeuropeisk grusbana blir det istĂ€llet ett perfekt glid/grepp med sĂ„dana skor.

Adidas Feather IV har en sula med gumminabbar
Skon ovan Àr tillverkad av Adidas. Denna speciella sula med gummidobbar pÄ togs fram inför French Open 1998. PÄ Stade Roland Garros Àr banorna stenhÄrda. NÀstan som hardcourt som det lagts sand pÄ och det Àr grymt svÄrt att fÄ rÀtt grepp i underlaget. DÀrför tog Adidas fram denna typ av sula som var mycket uppskattad bland spelarna.
Den sula som Àr allra vanligast Àr den klassiska sula som funnits i mÄnga Ärtionden, den med ett vÄgigt fiskbensmönster. Denna sula ger bra grepp och man kan göra fina, kontrollerade glidningar pÄ gruset. En vÀn till mig frÄn Tyskland var pÄ besök i Sverige. han var van vid den finare, röda grustypen och hade sina vanliga Wilson Trance-skor med sig , som har denna profil. PÄ 1:a bollen höll han pÄ att bryta benet och flyga in i en bÀnk eftersom skon bet sig fast rejÀlt i det grova svenska gruset. Denna typ av skosula lÀmpar sig bÀst pÄ sommaren dÄ de svenska banorna Àr torra och hÄrda. PÄ vÄren mÄste man vara fjÀderlÀtt för att kunna glida med en sÄn sula.

Typisk grusprofil, hÀr frÄn Asics
Vad passar dÄ bÀst pÄ vÄra svenska grusbanor? Jag har verkligen testat runt och lagt ner en mindre förmögenhet pÄ olika skomodeller och har nu hittat en sko som i alla fall passar mig klockrent. Det Àr rackettillverkaren Babolat som sedan ett par Är tillbaka tillverkar skor tillsammans med gummi/dÀckproducenten Michelin. De har en modell som heter Team Clay IV och den har en lite annorlunda sula:

Babolat Team Clay IV
Denna sula har bÄde fiskbenemönster samt ett lite annorlunda, grövre mönster. Denna sko biter inte tag i marken lika mycket som de andra skomodellerna och man kan glida bekymmersfritt pÄ vÄrt svenska brungrus.
NÀr grusbanorna precis öppnar pÄ vÄrkanten Àr ett hett tips att anvÀnda era slitna hardcourtskor. Eftersom banorna Àr rÀtt mjuka och fuktiga behöver man inte alls ha samma grepp i sulan som nÀr banorna Àr torra och hÄrda. En nedsliten sko frÄn innesÀsongen kan funka perfekt pÄ vÄren.
Nu hĂ„ller vi gemensamt tummarna för att vĂ„ren snart gör entrĂ© pĂ„ allvar över vĂ„rt avlĂ„nga land. Prognosen Ă€r rĂ€tt god i alla fall. Torsdag nĂ€sta vecka förutspĂ„r SMHI + 10 grader dĂ€r jag bor… HĂ€rligt!!!








Namn: Henrik Wallensten