Vändningar inom tennisen: del 2.

En rätt remarkabel vändning är tredjeseedade Edbergs mot niondeseedade Mecir i semifinalen av Wimbledon 1988.

’The Cat’, vid tillfället 24 år, hade spelat grymt och vunnit de två inledande seten, 6-4, 6-2. I tredje set vid ställningen 3-3 hade tjecken 0-40 i Edbergs serve. Edberg, som jagade en första Wimbledon-titel, lyckades gräva sig ur hålet och vinna, 6-4.

I fjärde set, Edberg servade åter vid 3-3, räddade den 22-årige svensken fyra breakbollar efter fyra deuce.  Också det setet blev Edbergs, han vann resterande game för 6-3, och utjämnade till 2-2 i set.

Mecir lät sig inte nedslås, och skaffade en ledning med 3-1 i game i skilje (vilket för övrigt Becker hade i Wimbledon-finalen 1990 som Edberg vann). Men också nu lyckades Edberg kravla sig upp levande och vinna, 6-4.

Hur förklarar vi vändningen? Jag har inte sett matchen, bara hämtat det här från en bok som bland mycket annat redogör för Grand Slam-historiens mest spektakulära vändningar. Mecir har en historia av nervdaller, men om sådant var inblandat här vet jag inte. Om någon vet, skriv och berätta, upplys oss andra.

Sedermera skulle Edberg slå den vid tillfället tvåfaldige mästaren Becker i finalen och vinna sitt första Wimbledon.

Inga liknande inlägg