Söderling och Pim-Pim

Det är krig om de sista slutspelsplatserna. Söderling spelar även denna vecka (Bejing), liksom hans närmaste konkurrenter om sjunde och åttonde platsen: Davydenko (som kommit starkt efter att ha varit borta i början av året och enligt bruket vunnit en uppsjö mindre turneringar), hårdslående hunken Verdasco, den aningen färglösa och i förhållande till sin ranking märkbart anonyma Simon (Davydenko höll den platsen förut, men har med åren blivit alltmer sedd, ja nästan kultförklarad i vissa kretsar), och Crazy Gonzalez.

Söderling har Roddick i kvarten i Bejing; Nadal spelar i samma turnering sin första match sedan US Open. Federer och Murray avstår också andra veckan av ”the Asian swing”. Murray skulle ha spelat i Tokyo men känner sig inte återställd efter skadan; Federer har dragit sig ur både Tokyo och Shanghai TMS för att vila kroppen efter vad han beskriver på sin hemsida som ”a physically challenging year”. Bejing går att streama gratis men med tveksam kvalité på channelsurfing.net, en portal för sportsändningar världen över.

Grymt med Pim-Pims seger över Hewitt förra veckan. Han är förlåten trots att han omutligt skickade hem min polare, lejonhjärtat Lleyton. Jag har glömt allt. Jag drog även en lättnadens suck när det visade sig att dippen mot Gasquet i tredje set inte var axelrelaterad, men orsakad av stelhet i ’akterkastellet’.

Du oförsonliga axel, håll dig nu lugn och stilla, ge din bärare lite kontinuitet, ett halvår eller ett år med spel vecka in och ut. Då jävlar kan det hända saker. Någon ignorant gaphals sa på ett tennisforum för några år sedan att Pim-Pim inte är mer än en sämre klon av Roddick. Det är att hårddra det hela. Pim-Pims förstaserve är banne mig bättre, och han har minst samma firepower i sin forehand.

Dagens quiz, apropå serverörelser: vilken ATP-spelare drar upp shortsen högt upp på låret på stödjebenet inför serve?

Inga liknande inlägg