Pim-Pims starka comeback

Pim-Pim vann än en gång omedelbart i sin comeback på touren. Motståndare var Lleyton Hewitt (7-6, 6-3, ett break, 13 ess), som inte är lika stark som förr, men som efter diverse höftproblem, i år visat att han ännu kan spela utsökt tennis. Om vi bortser från att en sträng enligt seden brast i mitt hjärta idag med Hewitts förlust, kunde jag samtidigt glädjas med Pim-Pim. Det var bitterljuvt; det var både gitarr och dragspel.

Jag gillar Pim-Pim, alltid gjort (en av mina, säg fem favoriter sedan sitt genombrott), och är imponerad av hans förmåga att tämligen omgående vinna matcher efter sina uppehåll. Det bekräftar känslan man fick 2004 (då han vann i Memphis och gick till semi i US Open) och tidigt 2005 (då han snabbt nöp åt sig två titlar), att han utan tvivel var en stadig man för topp 10. 2006 slog han efter ett längre uppehåll Nadal i Stockholm Open, och Davydenko veckan därpå i Madrid. Därför märkligt att han tydligen haft problem med att få WC till tävlingar mellan Wimbledon och Stockholm Open.

Pim-Pim gav en av förklaringarna till sin startsnabbhet i sin blogg, som jag tycker är rolig att läsa då det varit dåligt med information om hans tillstånd och hälsa tidigare. Man har ju undrat hur axeln har mått, hur spelet fungerar, när nästa återkomst till touren stundar (bloggen är dessutom grymt intressant att läsa; han bjuder in läsaren i sin tennisvärld). Förklaringen lyder: ”Jag brukar alltid se träningsmatcher som riktiga matcher vilket gör att när jag gjort “alla” mina comebacker så har jag varit “startsnabb”.

Jag såg nu inte matchen mot Hewitt, men om Lleyton inte besvärades av höften eller någon annan skavank är segern mycket imponerande (låt vara att Johansson spelade mycket med Lleyton då han var tillsammans med dennes syster, och tydligen då lärde sig att slå löst mot backhandsidan och varva med dräpande forehandslag). Hewitt får dig att slå många bollar, prövar din säkerhet, testar din matchvana. Det är inte som att efter en lång tids frånvaro besegra en Querrey eller Isner.

I andra rundan väntar Gasquet eller Victor Crivoi. Jag siktar på att se matchen, som man tydligen kan streama. Jag missar inte Pim-Pim, som under Australian Open 2005 fick en journalist att ställa frågan om inte denne framåtskridande svensk ”could blow anyone, even Federer, off the court”.

Inga liknande inlägg