Om kön och prispengar
December 3, 2009 by chipandcharge
Filed under gott & blandat
Â
Jag tänkte passa på att ta bladet från munnen i en fråga nu när ATP-säsongen är förbi och lite andra spörsmål kan få utrymme. Saken gäller kön och prispengar. Ja, det är ett hett ämne. Det är sprängstoff.
Jag menar att det i filosofisk mening är orimligt att män och kvinnor ska ha samma prispengar inom professionell tennis. Detta av två skäl.
Det ena är att män på grund av olika regelverk spelar längre matcher. Tittar vi på Grand Slam spelar män matcher i bäst av fem set och kvinnor i bäst av tre (historiskt har män ibland även spelat femsets-matcher i finaler av Masters-turneringar). Att spela matcher i bäst av fem set kräver mer fysiskt än att spela i bäst av tre. Män måste alltså vara mer vältränade än kvinnor för att vinna framgång.
Det andra skälet är att konkurrensen, liksom i mÃ¥nga andra idrotter, är hÃ¥rdare bland män än kvinnor. Fler män börjar spela tennis och fler väljer att elitsatsa. Det är med andra ord svÃ¥rare att nÃ¥ toppen som man. Jag säger inte att kvinnor inte arbetar hÃ¥rt. Alla vet att damtennisen utvecklats mycket och att man numera har rena industrier för elitsatsande kvinnliga juniorer i USA och Ryssland. Tennis är en idrott där damsidan utvecklats lÃ¥ngt. Jag säger att män är tvingade att arbeta ännu hÃ¥rdare. Â
Det här är ingen fråga om jämställdhet. Det här är inte som att propagera för lika lönesättning bland manliga och kvinnliga säg, advokater. Män och kvinnor lägger – i ett utopiskt samhälle – ner lika mycket möda för att nå befattningen och ska därför självklart ha samma lön. Men professionella manliga och kvinnliga tennisspelare lägger inte (vi talar i en generell mening, undantag finns) ner lika mycket tid på sin tennis. Män är tvungna att arbeta hårdare med sin tennis eftersom deras matcher är mer ansträngande, och eftersom konkurrensen sedan barnsben varit betydligt hårdare.
Det kan givetvis finnas skäl att argumentera för samma prispengar för män och kvinnor. Ett kan vara nyttobetonat: att som incitament för att få fler kvinnor att satsa på tennisen ge dem samma prispengar som män (på det sättet utvecklas damtennisen och blir – i bästa fall – mer förtjänt av att ligga på samma lönenivå som männen).
Men min ideologiska idé om att samma prispengar är orättvis står sig inte särskilt väl i ett kapitalistiskt samhälle där inkomst av nödvändighet styrs av popularitet och intäkter. Det är skillnad på filosofi och praktik.
Jag ville med detta inlägg presentera mitt idealtillstånd om vi slapp ta hänsyn till kapitalismens oundvikliga krafter: att rådande arbetsinsats borde vara det avgörande kriteriet för lönesättningen. Jag tror inte att damtennis – oavsett politiska aktioner - kommer att bli lika tuff som herrtennis. Att ha denna (fåfängliga) önskan om lön efter insats och möda är för mig inte kontroversiell antifeminism, utan den typ av förnuftiga och oomkullrunkeliga rättviseideal västvärlden menat sig axla sedan Upplysningen.
Inga liknande inlägg
Namn: Johan Fehrman
I just wanted to say your blog is one of the nicely laid out, most inspirational I’ve come across in quite a while. Thx!
Klockrent. Detta argument har jag framfört länge, men främsta argumentetet enligt mig är att tennis, precis som all annan sport, är entertainment för pöbeln att titta på. Tennisen i sig har inget existensberättigande såvida den inte är underhållande, och det är ställt bortom all rimligt tvivel att herrtennis drar mer intresse, så därför ska prispengar fördelas därefter. Punkt.
Jag hÃ¥ller med dig till fullo och skulle önska fler blogginlägg per vecka, läser alltid denna bloggen innan jag gÃ¥r till jobbet, men nu har jag inte kunnat göra det pÃ¥ ett tag pÃ¥ grund av bristen pÃ¥ dagliga inlägg… nÃ¥n kommentar till detta, johan?
Tycker för övrigt att du är en väldigt bra bloggare och skriver väldigt… ja man tänker efter liksom efter dina inlägg…
Instämmer till fullo. 5setmatcer vs 3setsmatcher räcker som argument för mig.
You can’t be serious…! Jag kan inte tro att du menar allvar med detta blogginlägg och avstÃ¥r därför frÃ¥n att kommentera det ytterligare.
Varför skulle antalet timmar på banan styra lönen när antalet timmar på kontoret
inte styr lönen……
ATP verkar, som inom så många andra områden, ha varit extremt dåliga på att förhandla om prispengar för sina spelare. I alla fall i jämförelse med WTA. Jag tycker inte att skillnaden mellan femsetsmatcher och tresetsmatcher är ett av de starkaste argumenten till olika löner. Däremot så har jag, efter att ha besökt en mängd tävlingar, sett vilken enorm skillnad det är i publikintresse mellan ATP och WTA. På WTA-touren är det ett fåtal spelare som är populära p.g.a. utseende eller en toppranking. På ATP-touren hittar vi spelare rankade mellan 30-70 som åskådare trängs kring. Det blir väldigt uppenbart när man besöker en tävling där både herr- och damklassen är inom likvärdig kategori, exempelvis Miami. Det är inte ovanligt med en handfull åskådare på dammatcher mellan topp 15-spelare, typ A.Radwanska - S.Stosur. Samtidigt klättrar åskådare på varandra för att se den sevärda tennisen mellan två ATP-lirare utanför topp 50. WTA verkar även ha lyckats förhandla så att lika många dammatcher går på de stora banorna under dessa tävlingar och ibland blir det riktigt pinsamt när fem åskådare syns på Grand Stand medan 300 vill se en match på Bana 8.
Livet är sällan rättvist. I det här fallet har tjejerna, eller deras representanter, varit bättre på att löneförhandla. Grattis, säger jag.
Då förstår jag. Jo det är klart att de bästa tjänar proportionellt alldeles
för mycket i förhållande till de strax under. Filosofiskt håller jag med dig om att detta är problematiskt, men praktiskt är det liksom frågan om prispengar mellan kön säkert svårt att åtgärda.
Johan: Jag tänkte mer på själva arbetsinsatsen, att sätta lön efter möda stämmer väldigt dåligt med hur reklamkontrakten skrivs. Eftersom Federer tjänar flera gånger mer på reklamkontrakt(som i princip är arbetsfria inkomster) i förhållande till prispengar vet jag inte vad det säger om lön efter möda och västvärldens rättviseideal.
Christian: Självklart styrs prispengarna av populariteten och självklart går det inte att kringgå. Däremot tycker jag att man ska försöka förena detta faktum med ett mer vaket förhållande till prispengarna mellan könen. I många fall går det säkert inte, i andra fall är det kanske möjligt.
Tommy: det är klart att det ska vara skillnad i lön inom könen. Givetvis ska Federer tjäna mer än någon rankad kring 100-strecket. Jag talar mycket tydligt om att arbetsinsatsen generellt är högre hos män än kvinnor och att de därför ska ha bättre betalt. Inom könet ska självklart variationer förekomma. De bästa kvinnorna respektive männen ska ha mer betalt.
Håller 100 % med dig Johan! Modigt att du vågar gå mot PK-eliten och säga vad många tycker.
Jag personligen tycker det är löjligt att dam och herrspelare i Grand Slam har samma betalning. Det är ju bevisligen så att herrarna har ett betydligt tuffare jobb att klara av 5 sets matcher med den extra träning det innebär.
Den dagen damtennis-spelare står på banan i 5 sets matcher i Grand Slam ska de ha samma lön som herrarna.
Ni som anser det ändå ska vara lika, då måste ni vara 100 % inställda på att det vore helt ok att 5 sets matcher helt tas bort och även herrarna spelar bäst av 3 set!?
Har en liten jamforelse av prispengar inspelade 2009.
10a Tsonga, 1,6 musd
10a Radwanska, 1,6 musd
30e Monaco 0,69 musd
30e Kleybanova 0,7 musd
50e Cuevas, 0,47 musd
50e Cornet 0,35 musd
70e Gil, 0,28 musd
70e Hercog 0,14 musd
100e Berrer 0,17 musd
100e Tanasugarn 0,2 musd
Av egen erfarenhet vet jag att herrtavlingar saljer betydligt mer biljetter an damtavlingar. Antingen drar WTA in mer fran sponsorer och TV-bolag i forhallande till antalet askadare (kanske for att konkurrensen fran andra damsporter ar klen) eller sa ar de mer generosa mot spelarna an ATP-touren.
Men seriost, vad ar det for dynga du skriver?
“Jag vill vidare inte ha ett samhälle sÃ¥ degenerat att popularitet styr lönesättning.”
Nu rakar det vara sa att det ar i slutandan TV-rattigheter, sponsorsintakter och biljettintakter som finansierar prispengarna sa det blir valdigt svart att basera prispengar pa nagot annat an popularitet.
Det du foresprakar ar nagon form av socialism. Om du tycker att arbetsinsats ska vara avgorande borde val ATP skanka halften av prispotten till Iron Man?
Om den rådande arbetsinsatsen ska vara avgörande för lönesättningen måste väl reklamkontrakten för varje spelare vara väldigt orättvist och inte överensstämma med västvärldens rättviseideal. Jag menar alla spelare tränar väl ungefär lika mycket som Federer och Sharapova bland tjejerna, men ingen når upp till deras reklamkontrakt. Det kräver inte heller så stor arbetsinsats att skriva signaturen på ett kontrakt.