Grosjean i sikte

Veckans ATP-turneringar har nÃ¥tt ett stycke pÃ¥ vägen. I Johannesburg har Spaniens “over-achiever” David Ferrer tagit sig till semi pÃ¥ Marcos Baghdatis bekostnad. Turneringens tredje dragplÃ¥ster Jo-Wilfried Tsonga har i sin kvartsfinal Kristofer Vliegen i andra ringhörnan. I Zagreb bär Cilic och Ancic Kroatiens förhoppningar sedan Karlovic och Ljubicic tvingats ge sig. Och i Vina Del Mar pÃ¥gÃ¥r för fullt ett slag mellan argentinare och spanjorer i Ã¥rets första grustävling.

Men medan allt det där pågår letar jag i gömmorna efter min gamle vän Sebastien Grosjean. Idrottens brutala intresse för det pågående ögonblicket, dess snäva strålkastarljus, fick mig att förlora honom ur sikte. Men nu har jag tagit Grosjean tillbaka. Den lille fransmannen med kepsen bak och fram, Lacoste-mundering och shorts ner till knäna genomgick den 15 december i fjol en axeloperation. Fyra till sex månaders vila och återuppbyggnad väntar Grosjean, som gått och blivit 30 fyllda. Fransmannens två senaste säsonger har varit mindre lyckosamma. 2007 stod han inte riktigt att känna igen på banan. 2008 var ett år fyllt av besvär med axeln och sparsamt med spel. Tiden då Grosjean var världsfyra eller gång efter annan äntrade kvart eller semi i Grand Slam är förlorad. Men Grosjean ger sig inte. Han ska ge det en tid till. Och jag förlorar honom inte ur sikte den här gången.

 

 

 

Inga liknande inlägg