Rogers 14e och Robins succé

Roger Federer fick till slut sin efterlängtade 14e Grand Slam-titel och sin första han så hårt kämpat för i Paris. Robin Söderling har gjort en bragd och åter bringat ut tennisen som ett naturligt samtalsämne i fikarum och i den vardagliga debatten och Daniel Berta har visat att svensk tennis har en framtid att hoppas på och drömma om framtida segrar. Daniel vann som första svensk sedan Kent Carlsson 1984 franska öppna för juniorer. Stort Grattis Daniel och grattis till alla omkring honom som jobbat för detta. Mattias Arvidsson, Julle Demburg, Johan Kareld och organisationen omkring Team Catella.

Det blev en härlig söndag framför SVT tillsammans med ca 1-2 miljoner andra svenskar. Vilken tennismatch vi fick se. Roger började i ett rasande tempo och missade knappt ett slag och satte all press som går att sätta på Robin, i första set.

Från andra set servade Robin bättre vilket gjorde att andrabollen blev mer bekväm att kliva in i banan på. Han höll därgenom sina servgames enklare och vi gick till ett tiebreak som Federer transade i och det var 2-0. 3e set var ungefär likadant och vi alla vet hur det slutade och jag tycker att det var en bra match där Federer helt enkelt var bättre igår.

Det svåra med Federers spel då det blir dueller från bakplan är dels att han varierar sina slag mer än någon annan. Det kommer ett par djupa slicar, det kommer ett par kortare slicar, han loopar sin forehand rakt, han loopar den cross för att sedan plötsligt slå den hårt och ganska flackt, och mitt i allt detta kommer stoppbollar som är så väl avvägda, Dessutom varierar han sin serve konstant. Detta gör att det är svårt att få rytm i spelet för Robin, som i sin tur spelar med ett ruskigt bra tryck från bakplan, slår bland de hårdaste i världen, dock ganska flackt, vilket Roger gillar, från båda hållen. 

Rogers svaga punkt, enligt mitt sätt att se tennis, är då han hamnar djupt ner på backhandsidan och bollen kommer högt studsande mot hans backhand. Exakt där har Nadal enträget malt sina sjukligt toppade slag så att till slut Federer blivit för kort i banan och Nadal dominerat.

Men eftersom Robin inte spelar den typen av tennis, med den typen av spin så finns liksom ingen kritik att söka efter eller bortförklaringar att komma upp med. Roger var för bra igår. Robin passar Federer ganska bra och Federer passar Robin rätt så dåligt. Inget konstigt med det. Alla som själva spelat tennis vet att det finns vissa motståndare man har extra svårt för och det finns vissa man har extra lätt för.

Robin har skapat tennisfeber i Sverige igen. Han har gjort 2 sådana makabra veckor att man häpnar. Det har varit så imponerande att se honom spela, på det sättet han gjort också. Jag var även imponerad igår av Söderling. Han vek inte ner sig efter första set. Han knöt näven gång efter gång och fortsatte att fokuserat och lugnt jaga efter startharen, som denna dag var RF. Robins mognad på banan är underbar. Hela hans attityd lyser respekt tycker jag, ödmjuk men ändå en förbannad vinnarskalle och en farlig motståndare.

När sedan Robin får micken och fullkomligt charmar brallorna av 15,000 fransmän på läktaren och 100-tals miljoner tv-tittare så var man stolt att vara svensk. Vilket tal!! Ödjmuket, humor, ironi om svenskt väder och en stolt hyllning till Roger men framför allt sina föräldrar. Vilken koll på läget och vilken enormt bra avslutning på dessa 2 succéveckor av en ny svensk superstjärna.

Och Roger Federer kom nÃ¥gon timme senare ut frÃ¥n omklädningsrummet, med pokalen i sin hand, och sin Nike-jacka pÃ¥ sig som nu pÃ¥ ryggen hade broderat:…

…..14

Inga liknande inlägg.