Pax för att vara Roger
May 18, 2009 by alsterback
Filed under Uncategorized
Jag har knappt kommit in i normala gängor efter gårdagens lyckorus. Imorse då jag lämnade lägenheten och gav mig ut på gatan var jag som i en annan värld.
Det var nästan sÃ¥ att jag stoppade den första människan jag mötte pÃ¥ gatan för att liksom hojta och frÃ¥ga “sÃ¥g du matchen igÃ¥r”…men jag lyckades hejda mig själv och Ã¥terfÃ¥ förnuftet just som jag tittade den gamle damen i ögonen och pÃ¥kallade hennes uppmärksamhet. Samma dÃ¥ jag köpte min morgonkaffe och expediten, eller som de själva vill bli kallade “baristan” stod och tillredde min kopp…Det var nära igen jag lite för att slippa tystnaden var pÃ¥ väg att säga högt och tydligt sÃ¥ hela caféet hörde “sÃ¥g du matchen igÃ¥r”..men baristan, flÃ¥t expediten, flÃ¥t jag menar BARISTAN sÃ¥g inte sportig eller vidare intresserad ut. Hon sÃ¥g helt enkelt inte ut att var mycket “into” tennis sÃ¥ jag sade bara “inte för varm latte tack” och hon log mot mig lite malligt och sade “oroa dig inte”.
Och jag tänkte att nej oroa mig skall jag inte göra idag. Jag har oroat mig nog denna veckan och som jag oroade mig igår inför El Classico kan inte vara hälsosamt. Herregud jag har ju aldrig ens träffat mannen, myten, legenden Roger Federer. Ändå känns det personligt då han förlorar och ännu mer personligt då han vinner.
Men det gör liksom ingenting. Det är inte det som är det valida i att vara nervös då en person skall prestera, som man inte känner. Det är så det skall vara med idoldyrkan. Även fast jag snart fyller 34 så är det liksom en del av charmen med livet som kille att fortfarande kunna känna sig som den där 14 åriga killen som efter finalen i Franska Öppna gick ut och låtsades vara Michael Chang. Försökte spela backhand som han, serva som han och röra sig som han gjorde.
Herregud, tjejer fixar håret som Hollywood-skådisar, vill se ut som Cindy Crawford och bära samma plagg som den utsvultne Victoria Beckham. Så varför skall vi killar inte få vara som små pojkar då och då igen. Det är inte omanligt, det är nog det mest manliga som finns, näst efter att behandla sin kvinna och sina barn väl.
Hur många gånger i livet har man inte spelat guld och silver och skjutit straffar på varandra och bråkat om vem som skulle få vara Maradona. Om någon annan hann före så var det inte lika roligt. Man ville liksom inte vara Johnny Ekström.
Idag blir det träning med Landsberg och Kareld. Skickade just sms till de bÃ¥da, liksom för att redan nu tjinga…..det stod…
….”Pax för att vara Roger idag”
Må väl gott folk!
Inga liknande inlägg.
Namn: Magnus Alsterback
Vad är poängen med att vilja vara Roger Federer? Ja, han spelar “vacker” tennis, men han är en dÃ¥lig förlorare, en cry-baby och en egotrippad “spoiled brat” som aldrig tyckt att han behövt ändra ngt i sitt “perfekta” spel, dÃ¥ han ju av Gud är skapad till att bliva/vara den Störste Tennisspelare Jorden SkÃ¥dat:
“…from the frequent “I was always so talented” to this reading of the crowd at his 2007 U.S. Open matches: “I have the feeling they’re watching greatness” — with genial detachment. Hearing Federer speak of himself was like listening to a professor describe, while paring his fingernails, the work of his most brilliant student.” (citat frÃ¥n si.com artikel, 14 maj 09)
Självupptagen till max – ett faktum som för var och en borde vara sÃ¥ fullständigt solklart. Och vad sker efter ngra Ã¥rs förnedrande av Safin/Hewitt/Roddick m.fl. m.fl.? Jo, en ung, ödmjuk, hÃ¥rt arbetande och EXTREMT talangfull spanjor ger sig i kast med att försöka jobba pÃ¥ sina egna brister och tillkortakommanden i sin tennisteknik, trots att etablissemanget avfärdar honom som “muskeltennisspelare” och besegrar den Gudasände pÃ¥ underlag efter underlag, för att till slut i januari stÃ¥ för den största fysiska bragden i tennishistorien, dÃ¥ han tillbringar över 9 timmar under mindre än tre dygn pÃ¥ tennisplanen i stekande värme och besegrar sÃ¥väl Verdasco som Federer i Melbourne. Federer lipar, stjäl Nadals ögonblick av triumf för att som ett grÃ¥tande smÃ¥barn fÃ¥ publikens, Lavers och alla närvarandes sympati. “Buuuh! Snyft! Detta skulle ju vara MIN kröning! Det var ju JAG som skulle vinna och ha 14 GS nu!”. Tror NÃ…GON vettig mänska att Federer skulle ha gjort vad Nadal gjorde dÃ¥, dvs gÃ¥ fram till den hulkande lipsillen och PEPPA honom och ge honom ännu mer sympati? NEJ! Federer skulle sin vana trogen ha solat sig i sin egen glans och gett blanka f-n i den besegrades vÃ¥ndor. (för ett paradexempel pÃ¥ detta: Se prisutdelningen, Wimbledon-finalen 2005, hur han HÃ…Nskrattar Ã¥t Roddick och kaxigt säger: “Yeah, pity for him.”)
Ett av de faktum som gör att Nadal är och förblir en större mästare än vad Federer nånsin kommer bli är att han besitter en stor och äkta ödmjukhet.
Federer följde upp grÃ¥t-orgien i Australien med att inte skaffa en coach utan envist hävda att han är pÃ¥ rätt väg. Sedan kommer denna “fluke-win” i Madrid för att Nadal blivit pressad till det yttersta i en episk semifinal mot världens näst bästa grusspelare dagen före finalen..ALLA som inte är Federer-Kool-Aid Drinkers sÃ¥g ju att Nadal var helt fysiskt slut. TROTS det har jag hela kvällen igÃ¥r och under dagen idag läst skrattretande rubriker som “Här knäcker han Nadal…Federer är tillbaka som nummer ett igen..” (Viasatsport – se till att snubben som skriver era rubriker INTE röker pÃ¥ under arbetstid!!! Att ens pÃ¥stÃ¥ ngt sÃ¥dant vittnar om en total amatörmässighet och ignorans – Federer är 4500 poäng efter Nadal i rankingen!!).
HUR tänker ni Federer-fanatiker, och VAD är det som gör att ni är sÃ¥ extremt förtjusta i att blÃ¥sa upp denne egocentriske mans Pyrrhus-segrar? Alla som har ngn aning om tennis vet varför han vann idag – inklusive han själv, vilket han erkände efter matchen (“Rafa will be rock solid at the French.”) och att Nadal kommer stampa ner honom i gruset i Paris om han lyckas ta sig till final.
/Björn
Väldigt bra inlägg mÃ¥ste jag säga..det paradoxala i din sÃ¥gning av RF är dock det sista du skriver och citerar att han sade igÃ¥r…dvs Rafa will be rock solid at the French…det kanske bottnar i att han inte ser sig själv som den ende och store utan helt enkelt accepterar att Rafa tvivelaktigt är nr 1. Han kanske just där visade att han inte är sÃ¥ egocentrisk och självgod. Jag hÃ¥ller
Rafa som självklar etta. Men 2003-2008 kan liksom ingen ta ifrån RF. Då var han i alla fall i mina ögon utsänd från himlen för att skänka en ängels aura över tennisen.
Måste också säga att det är förbannat kul att läsa din synvinkel åsikt om RF som idrottsman och person. Det är detta som är så kul..att man faktiskt kan se samma saker fast på olika sätt. Jag har full respekt för hur du ser på saken.
Men vad både Nadal och Federer gör för tennisen ihop idag är helt makabert och ovärdeligt för sporten, oavsett vem man håller som favorit eller vad man tycker om dem som personer.
Ã…terigen, bra kommentar!!
Björn!
Jag ser också det du skriver men tycker att man måste sätta det i relation till vad som föregår detta. Att Federer kommer från 5 år av dominans och att hela världen redan utnämnt honom till historiens bäste. Nadal har under denna tiden växt från att först ha varit en liten irriterande fluga på kameralinsen till att slutligen ställa sig framför Roger i strålkastaljuset. Det är svårt att förstå hur man påverkas som person av att år efter år hyllas och dyrkas. Det går inte att undvika att detta påverkar personligheten. Det visar sig kanske först när hyllningar börjar avta, som nu i Rogers fall. Tänk dig själv att vara så nära att bli bäst i historien och känna att man kanske inte klarar den sista grand slammen. Jag tror vem som helst hade blivit helt galen av detta. Federer visar officiellt hur det känns vilket jag tycker är att bjuda på sig själv. Relationen Federer-Roddick ska man nog inte dra några slutsatser om genom ett skratt på en prisutdelning. Rogers småspydighet mot Roddick som syns ibland bottnar i en hel del annat från amerikanens sida tidigare.
Lyckas Nadal nÃ¥ samma läge som Federer hoppas jag att han fÃ¥r samma uppskattning frÃ¥n omvärlden. Tyvärr tror jag dock inte det blir sÃ¥ dÃ¥ Federer nog “konsumerat” en stor del av denna redan. Sedan tror jag att Federers spelstil är lättare att uppskatta än Nadals.
Det intressanta i krÃ¥ksÃ¥ngen är att Federer nu faktiskt ser ut att ha tagit tag i sina tennisproblem och kanske kan prestera som för ett par Ã¥r sedan. Det syntes tydligt i Madridfinalen att serven var rejält nyvässad och att bollarna börjar sitta nÃ¥gon dec innanför baslinjen igen. Samtidigt har Nadal inte samma brutala grusspel som tidigare dÃ¥ han lagt om lite för att bli bättre pÃ¥ hard court. HÃ¥ller detta i sig har vi nÃ¥gra otroligt intressanta grand slams att se fram emot under säsongen. Tänk en “repris” pÃ¥ Wimbledonfinalen i Franska öppna. Det vore fullständig extas för tennisälskare vem som än vinner.